Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o IX. Saga om An Bågböjaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vederkvikt. Konung I n g j a 1 d åter trodde
att han var död, och drog förty hera igen.
A n stannade hos bonden, tills han var
alde-les återstäld, och då satte Erp honom i land.
An utlät sig, att de behandlat honom väl, och
han gaf käringen litet guld, men Erp hela ön,
och tilläde, att han, då lägligt vore, ville öka
belöningen. Derefter kom A n hem. J o r u n
hade under hans frånvaro lidit någon förlust
på egendomen, och saknade nu mycket,
livari-genom hon kunde tillfredsställa sin böjelse för
gifmildhet. Folket tog väi empt An; men han
sade till sin hustru: ”icke har jag hittills
varit billig emot dig, i anseende till egendomens
förminskning, sedan jag kom till dig.” Hon
svarade, att hon icke brydde sig derom, blott
han kunde hålla sig uppe. Honom rann det
då i sinnet, att det icke kunde vara så
oråd-ligt, att tillegna sig det som fanns i Gar ans
sluga, eftersom det syntes honom, som
nödvändigheten kräfde det. Han lät då hemföra allb
derifrån, och sade till J or un: "här skall dn
se hvad som tillhör mig;” livarpå han
omtalade för henne, huruledes allt hade tillgått.
Nu syntes han icke fattig längre, som man
förut ansett honom vara, utan blef deras
rikedom hållen för lika stor, som tillförene, om icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
