- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
2

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uplandslagens Ärfda B. III — ett bidrag till Erik den heliges historia? Af SuneE Ambrosiani

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

följa: »Detta skulle nu varit den förnämsta punkten i Eriks
lagstiftning». Han tror alltså att UL:s redaktörer ansett själfva
lagstadgandet härröra från Erik, och framhåller med anledning
häraf åtskilligt, som skulle ådagalägga, att detta stadgande skulle
vara äldre än Eriks tid. Som jag nedan hoppas kunna visa, utger
sig dock detta stadgande ej för att vara en af Erik den helige
införd nyhet.

Principielt har Olivecrona1 samma uppfattning om hur det
nämnda stället bör tolkas. Han förser det fördenskull med
följande kommentar: »UL omnämner visserligen, att konung Erik
den helige skall hafva gifvit lagen om giftorätt. Detta lärer väl ej
kunna annat betyda, än att konung Erik möjligen sanktionerat det
på hans tid redan vedertagna bruket, att, så snart icke genom
förord var annorlunda förordnadt, tilldela kvinnan tredjedelen af
de lösören, som makarne äga etc.; ty att han skulle hafva stiftat
en alldeles ny lag i detta hänseende är ingalunda troligt. Det är
ock icke osannolikt, att de personer, som i skrift upptecknat de
inom Upland gällande rättssederna åsyftat att gifva en mycket
starkare helgd åt bruket af giftorätt i lösören genom att förbinda
det med helgonet S:t Erik, som inom landet allmänneligen åtnjöt
det största anseende».

E. Hildebrand synes i Sv. Statsförf:s historiska utveckling
hafva anslutit sig till Olivecronas sätt att se saken.

Riksantikvarien H. Hildebrand har i sin Sveriges Medeltid II
s. 71 en något afvikande uppfattning af UL ÄB III. »Vi torde
få anse», säger han, »det sista uttrycket (all den rätt, som etc.)
utgöra ett förklarande tillägg till det föregående så att detta
an-gifver rättens innehåll och därmed veta vi något om den lag som
konung Erik Jedvardsson gaf». Visserligen anser han sig i
allmänhet böra betrakta medeltida yttranden om Erik den heliges
lagar med stor misstro och anser, att man därmed egentligen afsett
»det tidigare rättstillståndet i landet, till vilket man under senare
tiders nöd blickade med längtan tillbaka». Men citatet UL ÄB III

1 Civilrätt I[, s. 216 (s:tc uppl.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free