Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fornsvänska interpunktsjonsregler Av Erik Brate
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
laghi.; SL 93 Vilia synaemen swa swerire. at fa^r synis hwartc ny
handwirki eller forn.; SL 104 Ei warfer bot fy mere. at han
mera hogge.; SL 76 oc hawer hona o clandafa oc oqualda vm
fry aar. swa at engin fa;r a talar.; SL 53 warfer man hoggin
fullum sarum eller döfum draepin. maen kununger ®r vti eller hans
fult vm bu5.; SL 10 fa ma prester fore hanum guzlikama vppe
halda. faer til at han hawar feras kirkiu raet giort.; SL 50 fa a
han aldri frif fa. fyr aen kununne gipter mafer bifer firi hanum.;
SL 59 aghi f>en ferae wizorä stemnu masn wilia fölghias. J)e fa
wifer waru. han gaf. kuna oc man saman festus.; SL 151 Kan han
vtlaenzker wara. sum draepin aer.; SL 60 wari fet a fera: manna
witnum. sum wifer waru.; SL 152 oc fen lete aepte scafamanni
sinum. sin hawer mist.; SL 72 aghi fa fen egn. hemuls man mefl
ständer.; SL 102 eller til stums oc stubba, faer han bark löpte
af; SL 32 Hawi wald giwa hwarn tiunda penning, a: hwat han
giwar ha:ller iorf eller lös öre. af gambla byriS sinni.; SL 44 Alla
iorfa delor oc iorfa awaerkan. hwat fet warfar claerka eller lekmaen.
stande vndi lanzlagh; SL 18 Hwar sum clocko ringi vtan
clocka-rans bu3. böte fre örai.; SL 155 Agha maen maltmaelae 1 saman.
1 Betydelsen av maltm&Ia: Sr Schlyter oklar; glossaren ifrågasätter ett
neu-trum tilläventyrs med betydelsen ’målning af malt’, enär maloc synes kunna härledas
från mala. R. Larsson, Södermannalagens ljudlära s. 44 i Ant. tidskr. f. Sverige
12: 2 förkastar med rätta denna härledning, enär rotstavelsen måste vara lång,
antager på grund av sammanhanget betydelsen ’gästabud’ el. dyl. ock säger det
ligga närmast till hands att sammanställa senare leden med isl. -mdde i glmwle,
vilmekle ete. Enligt samma arbete s. 88 finnas flera fall, där ce i Söd.L. uppträder
för det i väksling med i stående e} varijenom Larssons sammanställning jöres
får-mällt möjlig. Reellt synes den förfelad; ty om det oek vore tänkbart, att
’gästabud’ i detta sammanhang kunde uttryckas med ett ord av betydelsen ’öl-tal’,
synes det omöjligen kunna uttryckas jenom ’malt-tal’. Det riktiga synes mig vara,
att hänföra ordet till isl. mcéler m. Hulmaal til tarre Varer; jfr at jölum skyldi
hverr buandi konimgi fä ntdkli malts af arni Fr.2. Meningen är ’gästabud, vartill
ölet bryggdes av en mseler malt’. Motsvarighet härtill har jag förjäves sökt i de
fsv. lagarne, men i äldre Gulatingslagen 6 (NGL. I s. 6) finnes ett säkerligen
härmed samhörigt ställe: pai er nu pvi nest at ver hafuni olgerp hcitit. pat kalla mcmi
sambxiröar ol. males ol boande. en annat huspreya. gera boen dr. III. saman hit fcrsta.
o. s. v. Det fornsvenska lagrummet avser uppenbarligen också ett
sammanskåtts-jille. Av detta mått mcéler finnas emellertid myeket obetydliga spår i Svärje; H.
Hildebrand, Sveriges medeltid I, 747 f. upptager det alls ieke utan säger skäppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
