- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
26

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I avseende på den egentliga betydelsen av dröja vid denna
ctymologi kan man åberopa sådana svenska uttryck som draga ut
(på tiden) med subst. tidsutdräkt, även draga sig för (att göra
något) eller följande passus hos Grubb i anf. arb. s. 380: Dhet som
först begynner at komma på dragbäncken, eller råkar i drögzmål,
pläghar o. s. v. Aven t. sögern dröja hör väl till roten för t.
ziehen draga. Ock ndl. dralen dröja, söla hänföres åtminstone av
Franck i hans Etymol. Woordenb., såsom väscntl. identiskt med
eng. drawl släpa på orden, till germ. roten drag draga.

Hälsike ock Hälsingland, eufemismer för hälvete (den senare
från 1690-talet citerad av A. Munthe i Studier i Mod.
Språkvetenskap utg. af Nyfilol. Sällsk. II s. 77), uppfattas väl i sitt inbördes
förhållande vanligen så, att Hälsingland, landskapsnamnet, utan
vidare kommit att användas för hälvete, ock att hälsike efteråt
uppstått genom association med gästrike, hvilken form annars är sing.
av inbyggarnamnet (paralell med hälsinge), men här väl skulle med
ellips föreställa Gästrikeland. Emellertid har nog hälsike icke
uppkommit på sådant sätt; utan detta, såväl som det håls- som ligger
till grund för användningen av Hälsingland i hithörande betydelse,
beror sannolikt på ett synonymt uttryck av lågtysk härstamning,
nämligen hälsefyr (med äldre varianter), motsvarande norska
helse-fyr, helskfyr, även (enligt Ross i Norsk Ordbog) danska hels{k)fyr.
Detta är lånord av mit. helschvur n. (där sch uttalas som j), resp,.
dat helsche vur hälveteseld(en), bildat med det av mit. helle f.
hälvete avledda adj. helsch (äldre hellisch såsom oböjt) hälvetisk,
motsvarande nht. hållisch. Det svenska hälsike torde närmast
förutsätta ett elliptiskt *hälske för *hälskefyr. Att detta fick inskott av
i, får kanske förklaras genom ett slags halv (vokalisk) rimbildning
efter hälvitte, en ännu i svordom icke ovanlig äldre biform av det
inhemska ordet, d. v. s. sålunda att man efter (dra åi) hälvitte
förändrade (dra åt) *hälske till (dra åt) hälsike?

Ihjäl är som bekant nyare form för fsv. i heel, liksom da.
ihjel för fda. i hcel, en förbindelse av prepos. i ock subst. hcel f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free