- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
43

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

räknas nämligen i Nybygd (= St. Mårtens socken) följande
lägenheter: Bi-ur st ek t, Swenstekt, Brytiatckt och Kalenningiatekt. Dessa
»kaländingar», hvilkas »tägt» här omnämnes, voro synbarligen
hemma från Kalatid. Utom dessa namn kunna från St. Mårtens
(Nybygd 1316, 1477 m. fl.) ännu uppräknas några sådana i
förfin-skad gestalt. Ett sådant är t. ex. Tiipilä (= sv. Tibble; se ofvan
s. 40). Af svenskt ursprung är äfven Sjurdela (1540 Siurtila\
uttalas nu Siutla), bildadt på fsv. Sighnrper, isl., no. Sigurbr, hvaraf
såväl i fsv. (äfven i Finland) som i fornnorskan finna§ former med
bortkastadt g (nyl. Siur, fsv. Siwrdh; jfr no. Sjurstad, Sjurderud
m. fl.). — Ett gammalt stad-namn är måhända Huovaristo (utt.
Huaristo; skrefs 1540 Hoffuari, 1633 Huafristö). Det vore då ett
sv. *Hofvardks-siad\ jfr fsv. Hofvardh, hvilket namn finnes
beva-radt i Vemo och Lillkyro i den finska formen Huovari. Mot
antagandet talar dock den omständigheten att orten, såsom namnet
Nybygd angifver, tyckes jämförelsevis sent erhållit bofast befolkning.

Att Vemo socken fordom varit befolkad af svenskar framgår
med all önskvärd tydlighet äfven af flere i äldre urkunder
om-nämda rent svenska ortnamn. I Svartboken finna vi Hicullo (1375»
1383), Langhsticerto (1375; Langsticerto 1383), Werkaholm (1375;
Werkiceholm 1383), Metlley (1490), Dyrffuenes (1374; Dixrffuanes
1386, Dicerucenesse, Dicerffuceness 1387, Dycerwences 1400),
betecknande orter, af hvilka en del torde hafva legat i den del af
socknen, som nu bildar Lokalahti kapell. Dessa namn torde
numera vara utdöda. Däremot kvarlefva ännu t. ex. Puosta (1350
Bolstad1, 1477 Postha, 1540 Puosta), Böle (1477 Bale), Björkö (fi.
Pcrkw; 1458?, 1459 Pcerke), Rågå (1350 Rogee)’, de två sistnämda
i Lokalahti. — I språkhistoriskt afscende intressant är gårdnamnet
Hakuni, representerande det osynkoperade och oomljudda stadiet
(!*Haguni) af fsv. Hagnc, isl. Hqgne; jfr fht. Haguno. Stadiet Hagne
är bevaradt i fi. Hauninen i Reso, Hqgne åter uti Houna i Nousis.
Ett annat exempel på lån, upptaget före omljudets tid, är Tiurla
(<_*Tiurila) i Palva (1. Velkua; i skärgården mellan Vemo och Åbo).

1 Antagligen samma namn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free