- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
49

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

junger schoss’, gr. åy/.ulri schlinge’, fvn. All åll ’spire,
udsprin-gende froblad’, nno. aal, id., nsv. dial. (Rietz, s. s) ål, m.
’fram-spirande brodd, af säd, potäter o. a. rotfrukter’, åla («■) ’franispira,
gro, skjuta brodd’ (< *anhl~): fht. angar, nht. anger ’grasland,
ac-kerland’, nsv. dial. (Rietz, ss. 5, 839) åla, ål, f. ’ett i träde
liggande, med ogräs öfvervuxet fält innan det plöjes’, ål-åker ’åker
som flera Ir å rad ligger till höskörd’.

Efter detta försök till utredning af vår ordgrupps germanska
släktskapsförhållanden synes mig Kluges (Et. Wb.G) kombinering
af nht. wiese (flit. wisa) ’äng’ med fvn. veisa ’pfuhl, teich mit
ste-hendem wasser’, ags. wås ’feuchtigkeit’ icke kunna upprätthållas1.
Säkra utomgermanska anknytningspunkter äro mig veterligen icke
uppvisade. Om det tillätes att i detta afseende uttala en
förmodan, hör ordfamiljen i fråga kanske ytterst till den ieur. rot weis-,
■zvis- ’sich drehen’, som enligt Persson, Wurzelerweiterung u.
Wur-zelwariation s. 78, låge till grund för find. vis- ’emsig, tätig sein,
eig. sich hin u. her bewegen’, med t-afledning i find. vist- ’sich
winden, sich schlängeln’, lit. v^styti \vindeln’. Härför talar
paral-lellismen med ofvan berörda ordgrupp fvn. ange, eng[e), nsv. ang,
äng: gr. ’schlinge’, lit. anka, id., find. åncati ’biegt, kriimmt’,

fvn. Qngiill ’fiskkrok’, o. s. v.

* *

*



Ofvan afhandlade germanska ordfamilj har med hänsyn till
såväl form som betydelse påfallande beröringspunkter med följande
finska ordgrupp, hvilken jag därför är benägen att betrakta som
ursprungligen germansk. Lönnrot, Finskt-svenskt lex. s. 935: vesa
’telning, skott, ungt träd, rothallskott (bot.), utskott (om ungdom),
unge’ med ett flertal afledningar, såsom •vesainen ’full af skott,
telningar, gjord af telning’, vesakko ’skog 1. snår af skott, telningar
(betula alpestris)’, vesauta ’bli rik på telningar’; jfr sms. vesa-koivu

1 Dock synas nyno. blaa-veis ’blåsippa’ och kvit-veis ‘hvitsippa’ = blaa-viise
resp. kvit-viise vara analogiskt ombildade efter nyno. veis ’saftig stcengel1, veise ’plante
med saftig staengel’, ord hvilka sammanhänga med nyno. veis, f., veisa, f. = det
ofvannämda fvn. veisa (jfr nyno. veisegras ’grses i en veisa’).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free