Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Klam[tn) Klamme ’enges Thal, Schlucht’, sv. dial. klämma
(berg-klämma) ’trång plats mellan tvenne berg’, no. dial. klombcr
’Klämmer, Klemme; trang Bjergklöft i en Vei eller Sti’, jfr fvn. klqmbr
’Klemme, Knibe’. Hvad beträffar den i nht. mht. klinge, fht. klinga
jämte ’trång bergsklyfta’ framträdande betydelsen ’bäck i en dylik
klyfta, bergbäck’, så har äfven den sin motsvarighet i baj. Klamm
’Giessbach in Felsspalten’, hvilket Kluge Et. Wb.6 208 med rätta
identifierar med Klamm ’Klemme, enges Thal’ etc. I fråga om
Klinge ligger det för öfrigt nära till hands att antaga association
med verbet klingen. Detta brukas nämligen ofta om vattnets bnis,
porlande eller plaskande [da ei» wazzer over die steine clanc o. s. v.,
se Lexer Mhd. Wb. I, 1626; nic kort ich einen Quell so leise traurig
klingend Lenau, vgl D. Wb. V, 1187).
Om jag med rätta ställt eng. clough till ags. clingan etc., så
följer, att man för detta senare icke med Falk-Torp Et. Ordb. 383
får antaga en på gh slutande rot, utan har att utgå från ett förg.
glenk-. Att detta sammanhänger med glem- i t. Klamm, klemmen
bc-klommen, ags. be-clemman o. s. v., såsom också Falk och Torp
antaga, är ej osannolikt.
2. Ndl. klingen.
Ndl. klingen f. pl. ’dyner’ betecknas såsom med hänsyn till
sitt ursprung dunkelt både af Vercoullie Beknopt etym. woordenb.
130 och Franck Et. woordenb. 459. Först och främst bör man
dock därmed sammanhålla det i åtskilliga ty. dialekter (se D. Wb.
V, 117 5) i betydelsen ’Sandbank im Flusse, seichte Stelle (zum
Fischfange)’ förekommande Klinge, hvartill sammansättningen
Sand-klinge. Jfr ock Klang i bet. ’kiesige, seichte Stelle im Flusse’
(D. Wb. V, 944) och schweiz. Ge-chling ’trockener, steiniger Platz
oder ein Haufe von Geschiebe in einem Fluss’ (Wb. d. schweizerd.
Sprache bearb. von Staub, Tobler etc. III, 655). Jag ser vidare i
dessa ord afljudsformer till klung- i fht. klunga klungilin, mht.
kliingelin ’Knäuel’, nht. Kliingel, sv. klunga, no. dial. klung ’Klase,
Klynge’, da. Klynge ’tast samlet Masngde’, klynge sig ’samle sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
