- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
56

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hobevis, slutte, hacngc sig fast ved’ o. s. v.1. Jfr äfven sicbcnb.
heu-kling och kläng ’Heuhaufen, Héuschobcr’ (D. Wb. V, 1295).

Den i ndl. klingen ’dyner’ till grund liggande betydelsen är
uppenbarligen ’hög’, som specialiserats till ’sandhög’. Jfr nndl. dnin,
mndl. dune, lågt. diine ’Diinc’: ags. dim ’kulle’, eng. down.

Sannolikt har den nu behandlade ordgruppen utgått från
samma rot som den i föregående art. diskuterade. Det da. klynge
kommer i semasiologiskt hänseende det eng. to cling mycket nära,
och för öfrigt går betydelsen ’hopklämd, hoptryckt’ lätt öfver i ’hög,
massa’. Jfr t. ex. lat. glomus’. ty. Klamrn, klemmen.

3. Sv. kuse, jul-kuse.

Ordet kuse i jul-kuse har behandlats af Noreen Svenska etym.
49 f. Han sammanställer det med fsv. no. kuse ’buse, kaxe’, sv.
kuslig ’skrämmande, otreflig, obehaglig’, fsv. kuska ’pocka, tvinga’,
no. och sv. dial. kust ’skrämmande respekt’ o. s. v. Anledningen
till benämningen skulle vara att söka i de »underliga former, som
pepparkaksgubbar och andra slags julbröd ofta erhålla, i det de
utstyras med horn och andra hemska attributer». — För min del
förmodar jag, att grundbetydelsen af ordet i fråga endast är ’tjockt,
klumpigt, något oformligt bröd’, och att det bör sammanhållas med
ostfr. kuse kus ’kloss, klump, tjockt, oformligt stycke, bland annat
af bröd’. Därtill vidare mit. nit. kuse ’klubba; oxeltand, tand i
allm.’3, mndl. mse, nndl. kuis ’knölig stock, klump, kolf, klubba’

1 Hit höra också växtnamnen fvn. klitngr, no. dial. klung, klunger
’Hyben-torn, Rosa canina* etc. (jfr Falk-Torp Et. Ordb. 382) och sv. dial. klyngon
’blåbär, Vaccinium myrtillus’. Gemensam grundbetydelse väl: tätt, tuflikt hopvuxen
eller dyl.

2 Till betydelsen ’oxeltand, tand’ jfr no. dial. kolp ’en kotand’ jämte kulp
’en kort, naesten valseformig tingest’, lågt. kitlp{e) ’något klumpigt, tjockt’ (jfr
Falk-Torp Et. Ordb. 400); gr. YÖ|icpos ’plugg> s*or spik’ och ’oxeltand’ (’Jrdp,90l, fiöAoi,
acpfjvsg, 5sop.a, apfrpa, auvSsafiot, xal oöövxsg Hes.). — Den vanliga
sammanställningen af gr. yöjicpog med sanskr. jambhäyati ’krossar’, jåmbkas ’tand’,
alb. hamp dets., fn. kambr, sv. kam, fsl. zeba ’rifver sönder’, sabu ’tand’ m. m. är,
i förbigående sagdt, mycket tvifvelaktig. Gr. YÖj-icpog ’plugg, stor spik’ kan nämligen

icke skiljas från lit. gémbe ’knagg, spik, hvarpå man hänger något’, och detta visar
på en rot gembh- med velart g, medan däremot roten i sanskr. jambhäyati etc. har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free