- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
60

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mel, sfer, eller ikke behagelig, elskva;rdig Mand’, lågt. linast ’ein
knorriger, derber Bursch, Grobian, alter Mann’ o. s. v., ostfr. knast
’derber, gedrungener, starker, abgehärteter Mensch’ o. s. v. Som
vi se, förekommer här en lätt betydelseskiftning, i det att orden
i fråga dels beteckna något ’stort och mäktigt, duktigt, dråpligt’,
dels något ’hårdt, trotsigt, öfvermodigt’ o. d. En annan nyans är:
’något fasligt, förskräckligt, ondt’. Jfr fsv. knös ’troll, förskräcklig
menniska’ (Södervvall 671), sv. dial. knös ’hin onde’, knäs adj. ’bister,
vred’, jfr också äldre da. knös t. ex. i ett sådant uttryck som jeg
er en tyv, en liderlig, en knes (Kalkar II, 567). Parallellt härmed
går sv. dial. kuse i bet. ’hin onde’, fasa-kus ’buse’, no. dial. kuse
dets. (s. dock äfven nedan).

I sv. dialekter förekommer kuse enligt Rietz äfven som
benämning på åtskilliga djur a) krypdjur t. ex. skärp-kuse ’skalbagge’,
lång-kuse ’orm’ b) björn c) varg. Hit höra möjligen ock fvn. kause
’katt’, f. keysa, no. dial. kause, kaysa dets. Här synes föreligga
ett nytt exempel på den af v. Friesen i hans afhandling om
Media-geminatorna med rikhaltigt material belysta företeelsen, att ord
med grundbetydelsen af något ’klumpigt, stort och tjockt’ o. d.
öfverflyttats på allehanda djur af dylik kroppsform och sålunda
gifvit upphof åt en massa djurnamn. Så betyder t. ex. no. dial.
bagge ’Bylt, Pakke; en Klods, en tyk og plump Figur, mest om
Dyr’, och den sistnämnda betydelsen finna vi på olika sätt
specialiserad i bagge ’en aargammel Kalv’, stall-bagge ’Staldvsedder’,
hvartill sv. bagge 1) hanfar 2) dial. häst: bagge ’gammal häst’
(Dalarne), skogs-baggar — skogsruss (Gotl.) ’små knubbiga gotl.
hästar, som året rundt gå i bet på skogen’ 3) om insekter t. ex.
skal-bagge, toAd)bagge o. s. v. Till den germ. basen kubb-
kobb-t. ex. i sv. kubb ’kort, tjockt stycke af en trästam’, kobbe, kobb
’mindre klippa i hafvet’, eng. cob ’rundt, klumpigt föremål’ höra
fvn. kobbi ’själ’, sv. dial. kubb-själ ’spräcklig själ’ och vidare äfven
eng. cob ’spindel’ (atter-cob) och ’mås’ (sea-cob), jfr också nit. kobbe,
kobbese (kopse), vestflam. kobbe ’spindel’ jämte ostfr. kobbe, se-kobbe,
nfr. kub ’mås’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free