Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lingen, då rådet, starkt genom sina rötter i landskapsförvaltningen,
med undanskjutande av kungamakten skall göra sig till det
mäktigaste organet inom en lös riksstyrelse.
Om alltså det drag vid det södermanländska
lagavfattnings-arbetet, som nu omnämts, visar en övergångsform mellan den
landskapliga nämd, som utarbetade Upplandslagen, och den centrala
kommission, som inom några årtionden skulle samlas för att
avfatta en landslag, står även lagens hela innehåll i
överensstämmelse härmed.
Södermannalagen är inte en lag av det slag, för vilket
Ostgöta-lagen är den högst utbildade representanten, en lag visserligen
påverkad utifrån, men väsentligen byggd på den fasta grunden av
lagsagans gamla rättsliga traditioner. Södermannalsgen är i stället
en ganska tarvlig kompromiss mellan uppländsk rätt, som i stor
utsträckning recipierats, och lagsagans egen gamla lag. Liksom
andra samtidiga lagavfattningar är den ett arbete nödtorftigt utfört
under landskapsrättens upplösningsskede.
Det brukar sägas, att den germanska uppfattningen av rätten
uteslöt tanken på en lagstiftande makt: lag stiftades inte, den
endast intygades och ändrades blott genom tolkningar. Det lämnas
här åsido, om ens våra älsta rättskällor bära vittnesbörd om en sådan
uppfattning av lagen som en orubblig sedvana, eller om inte denna
åskådning, åtminstone för vårt land, måste förvisas till den dunkla
skuggvärd, som ligger före de skriftliga källorna. Den
undersökning, som här framlagts, har rört sig under en tid, då lagstiftning
varit en klart fattad tanke. Sedan länge erkände man kungens
rätt att med omdömme utfärda laga stadgar, som lystes på tingen
och säkerligen blefvo lag, om tinget inte satte sig till motvärn.
Man ryggade inte ens tillbaka för ett sådant brott mot sedvanan
som att låta en helt och hållet ny lagavfattning ersätta en gammal.
En jämförelse mellan Upplandslagens och Södermannalagens
tillkomst visar t. o. m., att vissa bestämda former hållit på att ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
