Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den dominerande betydelsen på vårt adjektiv i 1700-talets
svenska tycks, att döma av alla dessa samstämmiga uppgifter, ha
varit kraftlös, svag (dåsig). Också mera allmänna, sannolikt
överförda, användningar av ordet äro ej ovanliga — i uttryck som de
citerade »dåliga tider», »ett dåligt arbete», alltså ungefär =
underhaltig (allmänt förklenande betydelse)1.
Identiskt med detta ny-östnordiska adj. dålig, med
grundbetydelsen kraftlös, svag (bräcklig), liksom med de nyno.
dialekternas daaleg, enl. Aasen = »skrobelig, daarlig, ussel», är utom
allt tvivel det fornisl. adj. dåligr. Fritzner angiver för detta
följande betydelser:
1. skadelig, saadan som bliver til Skade, har saadanne Ffllger,
at man lider Skade deraf.
2. saadan som gjor eller vil gjore skade, omtr. = illgjarn,
grimmr.
3. slet, umoralsk.
4. af ringe Beskaffenhed, uanselig, som har lidet Vasrd eller
er til liden Nytte, ussel.
5. ulykkelig2.
Det är iögonenfallande, att den här tillkommande betydelsen
skadlig svårligen låter förena sig med en härkomst av dåligr,
som giver det grundbetydelsen »ömklig, beklagansvärd» eller
»häpnadsväckande». — Denna betydelse -— skadlig — är också nog så
skarpt skild från den i de nyare östnord. språken mast framträdande,
svag, kraftlös, så att här föreligger tydligen, om vi överallt ha
att göra med ett och samma ord, två bestämt skilda
betydelse-förgreningar. Vilka dessa i sin ursprungligaste gestalt ha varit,
“på sista tiden" varit brukligt endast i GOtalandskapen, är ju märklig, och stämmer
överens med såväl Spegels som Ihres beteckning av ordet såsom öst- och
västgötskt, samt skånskt. Att ordet emellertid åtminstone på denna tid är allmän
egendom — såsom också Hof erkänner — är tydligt av dess förekomst såväl hos
Salil-stedt (stockholmare) som Serenius (sörmländing) oeh Lind (norrländing).
1 Jfr i nutida (tal)språk användningen av svag i uttryck som "svag
omsättning", "en svag avhandling" eller av klen på liknande sätt.
2 Den hos E. Jonsson anförda bet3’delsen “som vsekker forundring" tycks
vara helt och hållet konstruerad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>