Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nande av föreställningen kommit till bet. (i allmänhet) farlig,
skadlig, som lifskraftigt uppträder i fornisl. Fritzner: at honum ba:ri
engan dåligan ebr vååaligan hlut til ä veginum; at eitt haröla vånt
ok dåligt dyr hafi gleypt honom; hfnar krankastu ok dåligztu flugur
o. s. v. (Jfr ett ex. som: frels mig fra daudligom ntqdkom helvitis,
Leifar 183,2. Är betydelsen här värkligen dödlig, dödsbringande
och inte snarare cn mera allmän och vag, »förskräcklig», »ryslig»
el. liknande?) — Betydelsen dödlig, som måste dö, som är
nära döden, måste på liknande sätt lätt ha förallmänligats till bet.
svag, skröplig, sjuk, den betydelse som i de ny-östnordiska
språken visade sig vara dominerande (1700-talets svenska)1. Jfr
användningen av adj. dödlig i de nyss citerade ex., Ihre: han ser
ej dödlig ut, Aasen: han er ikkje daudeleg voren —samt Feilberg
(Ordbog over Jyske Almues-mål) »dodelig, to. i en enkelt
förbindelse: ten par dodelig hfelmoser o: et par helmisser [hästkrakar],
der er faerdige at styrte; han får to elendige d0delige helmisser
spsendt for vognen», Kr. V. 250 2. och Ross (Norsk Ordbog)
»daud-leg, adj. dödningeagtig; yderst mat, slov, livlos»3.
När adj. dåligr, dålig har hunnit så långt i utvecklingen av
sin betydelse — på de båda angivna vägarne — så blir det helt
naturligt, såsom fallet är med de flästa uttryck, vars betydelse har
någon dragning åt det förklenliga och nedsättande, föremål för en
riklig användning i överförd bemärkelse. Dålig övergår till att
bli = underhaltig, usel. (Ex. se Fritzner under bet. 4) och de
1 Att en sådan bet. kan tänkas utvecklad också ur en grundbetyd, av dåligr,
som anslöte sig till dä — vanmakt, 5r givet. Men då ingen sådan betyd, vid
dåligr är belagd, bör man väl knappast laborera med denna möjlighet, förr än i det
fall, att en förklaring av ordets historia utgående enbart från de historiskt givna
betydelserna (dödlig etc.) skulle visa sig vara omöjlig att genomföra. (Något, som
efter vad jag hoppas kunna visa, ingalunda torde vara fallet.) Tilldess lämnas alltså
denna möjlighet fullständigt ur sikte. — Att det är på denna väg, som Ihre, Jessen
och Falk-Torp sökt förklaringen av ordet, beror väl därpå, att bet. vanmakt var
den enda vid grundordet dd belagda och någon bet. av dåligr; som på annat sätt
anknöte till stammen dau, icke varit påvisad.
* E. T. Kristensen, Jydske Folkeminder, del V.
8 Detta ord dock möjligen återgående på dauflig, då d (v) ofta år stumt.
Se Ross, dattdall\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
