- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
128

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Smärre rinnande vatten, sådana som ofta inte på långt när
alla socknemännen känna till, få ofta, om icke oftast, namn efter
sitt ursprung, så t. ex. Fisklösbäcken, som kommer från Fisklösen,
Bosjöälfven, som kommer från Bosjön, och Nopabäcken, som
kommer från Nopamossen. Ett bäck- eller å-namn, hvars senare led
är -bäcken, -ån eller -älfvcn och hvars första led är ett fullständigt
eller stympadt namn på en sjö, tjärn eller mosse, torde alltid
vara bildadt så, att förra ledet anger vattendragets ursprung. I
intet fall har jag kunnat konstatera motsatsen. Och att man nu
har denna känsla af namnets betydelse, framgår af den ofta
mötande formuleringen af svar pä min fråga efter någon bäcks namn:
»Ja, den vet jag inte hvad jag skall kalla annat än» — och så
kommer ett namn, utgörande ett kompositum af nyss nämnda
slag. I ett par fall har jag funnit, att äfven ett mindre lugnvatten
fått sitt namn bildadt med angifvande af ett större lugnvatten,
med hvilket det står i nära sammanhang och från hvilket det
fylles. I nordligaste Rämen ligger Milsjön, som genom ett sund
öfvergår i Milsjökalfven: det mindre vattnet betraktas som det
störres unge. Samma synpunkt möter i ett namn i Brattfors
socken af samma härad, där ett litet lugnvatten Kalfven står i samma
förhållande till sjön Lmigen som Milsjökalfven till Milsjön.

Det är också en synnerligen naturlig namngifningsprincip,
ursprungets princip. Kring den kretsar vetenskapsmannens intresse,
och den visar sig i allmogemannens indiskreta fråga till hvarje
främling: »hvar är han ifrån?» Som namngifningsprincip på andra
områden träffa vi den i våra folkslagsnamn, i våra -son- och
-dotter-namn och i en mängd andra släktnamn, t. ex. det, som pryder
titelbladet på denna bok, och hvars bärare säkerligen välvilligt
öfverser med obetydligheten hos mitt lilla bidrag, koncipieradt
och nedskrifvet i en aflägsen landsbygd, utan tillgång till något
slags litteratur, på tid, stulen från annat arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free