- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
130

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I. Siffran I som beteckning för rytmiskt bitryck.

a) Efter hufvudtonen,

I sådana fall lämnas enligt det hittills följda bruket det
rytmiska bitrycket obetecknadt. Se t. ex. ackordion, adagio, afganiska.
Utan tvifvel är också denna biaccent svagare än den som af
rytmiska skäl uppkommer i ordets början (se b), men den kan i likhet
med denna användas som metrisk accent, och kunde från denna
synpunkt (hvilken torde ha varit en af de bestämmande vid
systemets fixerande) likställas med dem. Här yrkar jag dock ingen
förändring utan tar hellre dessa fall till intäkt för mig, då de tyckas
mig utgöra en börjande tillämpning af de principer jag ansett böra
fullständigare genomföras. Blott följande förtjänar anmärkas: Om
addition antar betoningen med hufvudton på första stafvelscn så
torde nog af den forna hufvudtonen på sista kvarstå ett bitryck,
väl så starkt som många andra, som betecknas med ’. Jfr
all-männelfigen. I detta fall kunde möjligen äfven tryckfördelningen
inom stafvelsen förtjäna betecknas. Sist nämnda skäl kunde ock
anföras för beteckningen admittitur1.

b) Före hufvudtonen.

Anm. Samlingen af svagtoniga stafvelser före hufvudtonen
kallar jag efter Noreen upptakt.

En generell iakttagelse på accentgraden 1 i upptakt är, att
dess plats och förekomst är beroende icke blott af ordets egen
struktur utan också af detsammas omgifningar, d. v. s. af satsens
rytmik. Om i några fall detta är den enda orsaken till växling,
så borde i dessa fall dubbelformers upptagande icke tillåtas, då
satsfonetiska dubletter med nödvändighet måste uteslutas. Läsaren
måste tolka transskriptionen af ett isoleradt ord såsom en uppgift
om det isolerade ordet. Vill man gå längre, så får man göra
exempelfrascr och transskribera dem. Efter mitt uttal äger blott
satsfonetisk växling rum i massor af ord, som här upptagits i dubbel
form. Jag kan t. ex. i fristående ställning blott säga advokatyr*,
men i förbindelsen frä^ck advok’atyr förskjutes 1 enligt allbekanta
rytmiska principer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free