- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
141

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

låta täksterna framträda i ett mera »hyfsat» ock regelrätt skick.
Skada blott att »hyfsningen» så lätt blir en åvärkan. Varje
konstruerad täkst är i själva värket nästan givet en mer äller mindre
förfalskad äller förfuskad sådan.

Det är intressant att iakttaga, huru en aning om det riktiga
i förevarande fall likväl måste hava föresvävat ett par utgivare.
Den ene är Konrad Gislason. I hans för övrigt på vanligt sätt
normaliserade edition av Föstbreära saga 1852 genomföres
konsekvent särskrivning i namnen på son. Senare har han dock
återgått till det gamla bruket. Den andre är Vigfusson, i vars
Sturl-unga delvis, ock särskilt i sådana fall som de ’här behandlade,
användes särskrivning, men som det synes alldeles godtyckligt
ock utan någon ledande princip. Han har dock tydligen varit
inne på det rätta spåret.

A andra sidan saknas icke eksempel på, att till ock med
utgivare, som åsyftat ett s. k. diplomatiskt avtryck, likväl i fråga
om sär- äller sammanskrivning i ord, som enligt nyare språkbruk
äro sammansättningar, avvikit från originalets skrivsätt,
modärni-serat ock normaliserat detsamma ock dymedelst tillskapat massor
av sammansättningar, som intet stöd hava i handskrifterna. Codex
Frisianus, som varit mig tillgänglig i faksimile, har sålunda
särskrivning icke endast, detta regelbundet, i äfternamn på son, utan även
mycket ofta annars, särskilt där första leden är en genitiv. I 1871
års avtryck av denna kodeks är detta forndrag fullständigt
utplånat utan att därom ens nämnes ett ord i företalet. Med den
legendariska Olafssagan, som jag också haft tillfälle att jämföra
med handskriften, är förhållandet enahanda. Detsamma gäller
utan tvivel om flera andra täksteditioner, vilkas original icke varit
mig tillgängliga. Åtgärden har naturligtvis sin grund i den
uppfattningen, att ifrågavarande särskrivning är endast ett skrivsätt
utan någon reell betydelse. Detta torde dock vara en
missuppfattning. Då det visar sig, att så ingalunda är händelsen i fråga
0111 äfternamnen på son, så har man all anledning att antaga, att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free