Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man kan döma av de allt för fåtaliga noggranna avtryck, som för
närvarande äro att tillgå.
Det är, såsom förut antytt, sannolikt, att deu felaktiga
normaliseringen av sammansatta ord icke inskränker sig till de arter
av äfteruamn, som i det föregående ’behandlats. Det synes med
fog kunna sättas i fråga, huru vida över huvud några
sammansättningar med genitiv som första led ännu funnos i de
västnor-diska språken t. eks. på 1200-talet. För att kunna yttra sig mera
bestämt härom tarvas emellertid utom mera tidsenliga täksteditioner,
en noggrannare ock vidlyftigare undersökning än jag för närvarande
kunnat åstadkomma. Endast ett par ytterligare anmärkningar må
bifogas.
Man möter ofta isländska boktitlar avfattade på följande sätt:
Gitnnlaugssaga ormstungu, Bårdarsaga sncefellsås, porsteinssaga hvita,
Olåfssaga Tryggvasonar. Dessa äro fullkomligt analoga med sådana
släktledningar som t. eks. Markus Gislason pori ar sonar Ulfssonar.
Det sista ordet i dem alla utgör en närmare bestämning till
begynnelseleden i de förmenta sammansättningarna Gunnlaugssaga etc.
Likadant är påtagligen förhållandet med sådana uttryck som
Jons-messa baptista:, tveggia-postula-messa Philippi ok Jakobi. Man kan
ju vänja sig vid dessa språkliga kuriositeter, en isländing Ymner
dem antagligen alldeles i sin ordning, men att den naturliga
språkkänslan har svårt att förlika sig med dem, är åtminstone min
erfarenhet. Ock detta är för visso icke utån skäl.
En ordgrupp, som förtjänar uppmärksamhet ock närmare
undersökning, är slutligen de icke fåtaliga, mäst isländska ortnamn,
vilkas förra del utgöres av ett adjektiv i svag form, t. eks. Breiåi
fiqrör, Miövi fiqrUr, Fagri dalr, Langi dalr, Rauöi sandr, Mikli
garir, Bratia hlid, Rauöa skrida, Fagra brekka, Liosa vatn, Helga
fcll, Niqrva snnd. Det är tydliga tecken till, att dessa
adjektiver en gång undergått böjning på vanligt sätt, således Breibi
fiqrör, men i Breiåa firåi, Rauia skrida men pl. Raufot skridur.
Böjningen är emellertid icke bibehållen i orubbat skick. Ändeisen
■a visar benägenhet att uttränga de övriga. Dessa ortnamn synas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
