- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
164

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»trast» = lit. sträzdas id. Andra åter ha enkel vokal + konsonant,
men likväl ingen metates: f. lattea »platt», jfr lit. platus »breit»
(anmärkningarna i Berör. s. 208 f. rörande uddljudet i lattea och
lauta förstår jag ej rätt); f. luuta »kvast» = lit. ssluta id.; {.rako,
estn, pragii, ragii »spricka», jfr lit. spragä »offene Stelle im Zaun,
Lticke»; f. routa »hårdfrusen mark» = lit. grödas id.

Bland de slaviska lånen finner man ett ganska stort antal
hithörande ord, hvilka äro förtecknade hos Mikkola, Beriihrungen
zwischen den westfinnischen und slavischen sprachen, Helsingfors
1894, i ordförteckningen och s. 43 ff., jfr också Finnisch-ugrische
forschungen II, s. 73 f. Till de af honom anförda exemplen ville
jag dessutom lägga följande ord:

f. halpa »billig, af ringa värde 1. anseende, låg, dålig,
föraktlig; nedlåtande, anspråkslös», som af Lönnrot jämföres med
ryska cholop »lifegen», hvilket torde förtjäna beaktande, om ock den
vanliga sammanställningen med tscherem. Soldo, Sulda »billig», ung.
silåny »gering, schlecht, elend, etc.» kanske är sannolikare. Jfr, att
f. holoppa, som tydligen härstammar från ryskan, har betydelsen
»oduglig, ömklig».

f. kalkkala »slamra, slammer- 1. skrammeltyg, skramla,
skramlande ting, bjällra, ldingel, isklimp, etc.» = ry. kolokol »klocka».
Till formen äro orden slående lika och man måste därför antaga
lån eller åtminstone slavisk påverkan på de många inhemska orden
af liknande utseende, kalkkana, kalkkara, kalkkare etc. med samma
betydelse som kalkkala, verben kalkata och kalkkaa »slamra,
klappa, hamra, åstadkomma klang, klinga» m. fl. ord (Donner,
Et. Wb. n:o 191).

f. palsta »långt och smalt stycke» = ry. plast »das Stuck,
die Scheibe, Scherbe, etc.» (jfr ofvan s. 180; med gammalt la:
polska plastr »Honigscheibe», sorb. plast »Scheibe, Honigwabe»,
Miklosich, Et. Wb.); tydligen ett gammalt lån.

Äfven de äldre lånen ur slaviska ord med urslav. -ol-, -or-,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free