- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
189

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några bidrag till nordisk ord- och namnforskning Af Elof Hellquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(Sv. landsm. X. 6). Vi kunna sålunda anse ett giufier,, som direkt
motsvarar isl. gjödr, uppvisadt äfven i fsv.

5. Sv. kavat

Sv. kavat, som i riksspråket betyder ’dryg, stursk, högfärdig’
o. d., men i vissa dialekter dessutom ’rask, duktig, hurtig’ och i
andra åter ’fintlig, slug’ har redan af Rietz s. 316 sammanställts
med sv. dial. hvater ’flink, hurtig; skicklig, förträfflig’, isl. hvatr
’hurtig, rask, modig m. m.’, eg. ’skarp’. Däremot har jag ej sett
anmärkt, att första leden måste innehålla vårt kar{f), fsv. karlo. s. v.1
Kat\l)hvåter har blifvit kavat på samma sätt som enligt min
mening, sv. kofen i uttr. inte ett kofen (jfr dial. allri fen, inte ett fen)
uppstått ur det i Sdml. förekommande kornfena, hvilket i äldre tid
accentuerats komféna’. sv. dial. fen ’agn, borst på korn; smula

o. d.’2; på samma sätt har som bekant också sv. manet
uppkommit ur ett äldre marncet, egentligen ’hafsnässla’, med tonvikten på
senare stafvelsen.

Ordet är icke gammalt i litteraturspråket. I Svenska
akademiens ordbokssamlingar härstamma samtliga beläggen på detsamma
från senare hälften af 1800-talet — dock uppträder det en enstaka
gång redan 1798 och finnes upptaget i Westes ordbok 1807, då
stafvadt cavat, hvilken skrifning tyder på, att det uppfattades
såsom utländskt.

6. En anmärkning om fnord. Uppsalir.

I Aarb. f. nord. Oldk. og Hist. 1891, s. 380 f., har Wadstein
framställt en förmodan, att hufvudanledningen till att man skulle
ha »lokaliserat Frey, ’Ynglingarnas förejivna stamfader’, till det
svenska Uppsala varit en namnöverensstämmelse: Frey, solguden,
höll just till i uppsalir = ’himmelen’ (jfr uppheimr ’himmelen’; att
Uppsalir varit ett mytologiskt namn framgår av Ynglingasagans
kap. 5, där det står anfört mitt ibland andra dylika såsom
Nöa-tunir, BreiSablik).»

1 Prof. Tamm meddelar mig skriftligen, att han i sina föreläsningskoncept
för d. 12/2 1897 finner antecknadt: "kavat adj... trol. en sammans, av fsv. *hvatcr,
isl. hvatr.. kanske <1 *karlhvater*.

2 Se förf. Sv. landsm. XX. i: 117.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free