- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
226

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de förra hade »enstafvighetsaksent» 1. Gå vi så vidare, möter oss
regelbundet a framför konsonantförbindelserna kt, ks, ft, fs, sp och
ns ’■ akta, lakt, makt, sakt ’sagt’, sakta, slakta, vakt; aks, aksol m.
’axel1, åksal f., daks (jus o. Vtkn), flaksa, kraksa, laks, saks, strakst,
vaks\ afta ’afton’, kraft, skaft’, åfsngir ’hafsig’; asp, aspa ’hasp’; ansa,
dans, dansk, fans ’fanns’, glånskh" ’glansk’, krans. Frånsedt grana
och an samt ursprungligen kortstafviga ord — till de redan nämnda
kunna ännu läggas draji ’dragit’, f^a)/n ’flådd’ (fsv. flagkin),
slap ’slagit’, tap ’tagit’ — förekommer kort ä-ljud såsom
representant för urspr. kort a i hufvudtonig stafvelse endast i) framför
dd, bb äfvensom gd 2) framför 11, It, Is 3) framför rr samt
förbindelser af r eller kakuminalt l med följande konsonant (och
supra-dentala resp. kakuminala geminator som uppkommit af dylika).
Jag har antecknat följande exempel: 1) aga ’agg’, blagari ’blaggarn’,
dag, fraga vb. o. subst., kaga, kuaga, lag, plag, rågngér, staga vb.
o. subst. ’stadga’, taga ’tagg’, vaga-, bada, gada ’gadd’, lada-, absr
’abborre’, babla, gnabas, gräbn&va, skab; bragd ’fiskbragder’. 2) al,
fal ’fall’, fal ’fåll’, fala ’falla’, fala ’fålla’, galjx, ala ’nätsänke’ (jf.
isl. hallr), kalar ’kall’, kala vb., knala, pol, skal subst., skala ’skalle’,
stal, tal, val ’vall’ val ’våld’, va la ’vålla’; galt, altar ’halt’, malt,
salt; als ’alls’. 3) dara, knara, spara, star-, ark m,, bark, arkla
’harkla’, kvarka, mark ’skålpund’, mark ’jord’, markna,park, snarka,
spark, sparka, stårkar ’stark’; årgdr ’arg’, sarga, varg-, val ’hvart’,
svåfir ’svart’, val ’(ingen)vart’; agtil o. d. ’anus’; arpa ’harpa’,
skärpar ’skarp’, varp\ arv ’arf’, arv ’harf, varv ’hvarf’, karva, sarv,
skarva, slarv, sparv, svarva; arm subst., årnvbr adj. ’arm’, barm,

1 Förlängningen af m i orden samme samman har redan af Kock, Sv. Iandsm.
XI. 8 s. 42, ställts i samband med denna egenhet i deras aksentuering. Likväl
kan jag i öfrigt icke dela hans uppfattning beträffande den kvantitativa behandlingen
af kort a -j- m i rspr. I en ännu otryckt (ehuru redan för flere år sedan
ned-skrifven) utredning af frågan kommer jag till det resultatet att rspr. förlängt såväl
slutljudande som intervokaliskt kort m efter alla vokaler utom urspr. långt a samt
urspr. kort a, så vidt det vid ljudlagens genomförande var förlängdt, d. v. s. i
en-stafviga ord där m stod i slutljudet. (Betr. den förra inskränkningen jf. Noreen,
Aschw. gr. § 300, betr. den senare numera Hesselman, Stafvelseförl. o.
vokalkvant. § 110.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free