- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
238

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tyckes otvetydigt exempel på att den gutturala gerninatan kk framom
öfriga tenuisgeminator gynnat längd hos den föregående vokalen.

Skrifningar med fördubbladt vokaltecken, sådana som de i
början af denna uppsats behandlade, förekomma också i de
forn-danska urkunderna ofta; Boberg har i Arkiv XII ss. 332 m. not
och 337 ff. ur dem hopbragt en samling, föga mindre talrik än
den här meddelade. Och liksom denna kan den förra
sammanställas med vissa förhållanden i det nyare språket, hvilka peka
tillbaka på samma kvantitetsbehandling som skrifningarna. Ehuru vår
undersökning egentligen gäller endast svenskan, skola vi egna någon
uppmärksamhet åt en del af dessa förhållanden, emedan de kraftigt
bestyrka de slutsatser, som i det föregående dragits af de
fornsvenska skrifningarna.

I flere af de ställningar, där vi på grund af dem tillagt
forn-svenskan vokalförlängning men i nysvenskan endast uti vokalernas
kvalitet eller ock alls icke funnit spår af en sådan, är nämligen
lång vokal faktiskt för handen i nydanskan eller i de från
forn-danskan stammande nutida munarterna i södra Sverge.

I äldre nydansk tid har sålunda, enligt E. Pontoppidans
Gram-matica danica (fr. 1668) urspr. kort vokal varit förlängd framför
kk (men påtagligen icke framför tt, //), t. ex. uti dékke
’operimen-tum’, snikke ’phaselus’, sprekke ’rima’, brékker ’frango’, fllkker
’findo’ (s. 7); buk ’caper’, siik ’gemitus’ (s. 13); lykke ’fortuna’,
’conseptum’, smykke (s. 14).

Hvad våra dagars danska beträffar, har den först och främst
att uppvisa lång vokal för ursprungligen kort framför gg, såväl
riksspråket — exempelvis i Lag, Ai,g, Skägget, Vaggen — som
en del dialekter: åtminstone de som talas i norra Själland, på Sejerö
(nv. om nämnda ö) och uti vissa orter i norra Jylland (ss. Karleby
vid Grenå); ex. ur de senare äro bäge ’bägge’ (Själl., Sej.), dög
’dagg’ (Själl., Jyll.), väg ’vägg’ (Själl., Jyll.), äg äk (Sej., Jyll.)l.

1 För de hår lämnade uppgifterna ur den nutida sy dskandinaviskan äro mina
hemulsmän Kr. Mikkelsen, Dansk Sproglaere s. 21; Lindgren, Dansk o. norsk gramm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free