Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att ingå på en kritik af de olika förslagen skulle föra mig
för långt. Jag hänvisar till den förda diskussionen och till
Hell-quist a. st. samt Walde, Die germ. Auslautgesetze, sid. 140 ff.
Jag vill blott påpeka en sak. Alla de nämnda författarna operera
endast nied fvn. -file, pile och grene. De ha förbisett, att flere
andra liknande fall förekomma, och att nästan alla dessa ord låta
föra sig till två grupper näml. kollektiva och /a-bildningar brukade
i senare sammansättningsled.
Däremot har Sievers i Berichte iiber die verh. d. kgl. sächs.
ges. d. wiss. 1894, s. 141 ff., framställt ett åtminstone vid första
påseendet ganska tilltalande förslag, hvartill äfven Walde a. st.
obetingadt ansluter sig. Enligt honom äro pile o. s. v. bildade
med ett långvokaliskt sufifix, germ. -Ija-, ieur. -ijo- el. -eijo-, hvilket
skulle vara ett för kort- och långstafviga bildningar gemensamt
kollektivsuffix. Förklaringen framställes alternativt. Antingen är
Hellquists uppfattning riktig, eller måste man anta ett
långvokaliskt suffix.
Emellertid kan jag icke finna Sievers’ förklaring sannolik.
Enligt honom äro alla /a-bildningar af denna typ »wesentlich
kollektivbildungen». Han uppräknar: greni, -fili, pili, tedi1, and-,
for-dyri, by-, hunangs-flygi, ill-gresi, stbr-hveli, ung-vidi, hä-degi. —
Af dessa äro flere utan tvifvel kollektiva. Dock kan jag ej se, hur
sådan betydelse kan inläggas i and-, for-dyri eller i hådegi. Vidare
öfversätter Fritzner2 stör-hveli med ’stor Hval’. De af Sievers ej
nämnda fvn. mipdege = mipdagr, andlite, fsv. anlite, fvn. halfhlyte
= halfklutr kunna, så vidt jag förstår, omöjligen fattas som
kollektiva. Äfven sammansättningarna med -grese och (östn.) -matte
synas mig hällre böra fattas som analoga med -berne till barn, då
deras betydelse i intet afseende afviker från grundordens. Antar
man ett långstafvigt kollektivsuffix, får man anta ett långstafvigt
suffix äfven i ord af typen einberne. Detta synes något
betänkligt, ty man kan då knappast anse einberne, mipdege, andlite vara
1 Bör enligt meddelande af aman. Arpi utgå, då det beror på missuppfattning
af tcåi, konj. pres. af teöja. Fritzner2 har ej ordet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
