Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förefaller mig därför helt naturligt, att i ekvationen barn \ einberne
— hvalr : *slorhvel> *storhvel ombildats till stårhveleK
Af de till andra gruppen hörande orden, de kollektiva, äro
alla utom grene och pile samt ett och annat först i de moderna
dialekterna funnet ord ss. sv. d. skäle till skal (Hellquist s. 35)
endast att finna ss. senare led i sammansättning. Men just i denna
ställning äro långstafviga bildningar af denna typ vanliga, jfr
Hellquist, s. 34. Äfven här förefaller det mig helt naturligt, att de
kortstafviga ombildats efter de långstafviga. Äfven bildningarna
af den förra typen kunna ju ha medverkat. Hvad grene beträffar,
är det väl tämligen säkert bildadt efter typen eike, béke, så Brate
Bezz. Beitr. 11 s. 196. Däremot är pile ej så enkelt att förklara. Det
kan knappt kallas för en kollektivbildning, ty det betyder ej
’bräder’ utan ’brädvägg’. Snarast är det lösgjordt ur de talrika
sammansättningar, hvari det ingår. Det skulle alltså vara en utvidgad
form af pil, uppkommen i sammansättningar.
Mot den gamla förklaringen har invändts, att cn form som
*storhvel ej funnits belagd. Kunde en sådan påvisas, torde
riktigheten af denna förklaring ej kunna betviflas. Jag anser mig ha
funnit ett säkert exempel på denna typ i fvn. andlit, fsv. anlit,
hvilka direkt motsvara fht. antlizzi. Man kunde vara frestad att
fatta -lit ss. analogt med bii, d. v. s. ombildadt af en gammal
i-stam (*zvliti-) jfr v. Bahder, Verbalabstrakta, sid. 40 f. Då
emellertid *wliti- uppträder i fvn. som litr, kan det knappt betviflas att
-lit motsvarar fht. -lizzi. Att andlit i fvn. böjes som a-stam, torde
ej ha något att betyda. De kortstafviga a- och /a-stammarna
af-veko ju endast i gen. och dat. plur. från hvarandra. I synnerhet
i ord, som sällan eller aldrig brukades i plur., kunde ju öfvergång
från den ena till den andra typen lätt äga rum. Så har ju säkert
skett med fvn. vit motsv. fht- wizsi.
Jag anser alltså sannolikt, att fvn. -grese är en ombildning af
äldre *-gres, cn form som finns bevarad i östn. gras, och jag an-
1 Något annorlunda, men enligt min mening oriktigt, uppfattar v. Helten,
Beitr. XVI, s. 280 f., dessa ords historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
