Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grens kantater1. Inte för intet försäkrar ju Wallin i slutorden —
dityramben riktas i sin senare del till Gustafs skalder — att »vi»
(han ock hans vänner) »skole blott sjunga hvad vi lärt af eder
munn», således en trofast epigånernas försäkran, att de skola jöra
kar med kropp och kläder
precis som han blef gjord af deras fäder,
i
Tegnérs krigssång rör sig även den med till stor del
gustaviansk nomenklatur, Så herdesjildringen; jag påpekar en sådan
jyl-lenborgsk tirad som denna: »uppå fädrens fält vår föda grodde».
Den är likväl inte av samma retoriskt gammaldags tjynne som
Wallins dikt, ock en del bilder (en flod — af offerblod — kring
verldens urna. ingen oväns häst har druckit — källorna i götens
land) tillhöra icke det stående förrådet, utan vittna om att Tegnérs
egenart håller på att bryta fram. Men denna är i stilhänseende
icke av samma slag som det naturstämnings- ock (syn- ock hörsel-)
bildsjildrande hos nyromantikerna.
7. Nytt i diktens språk är hela det förråd av filosåfiska ord
ock tärmer, som där uppträder i samlad trupp. Programklart heter
det om den nya poesin, att den »skickar sin symbol till tingens
rymd», särsjilt att för den »Sinnbilder blifva mensklighetens öden»,
jenom vilka rader dess symbolistiska karaktär är betonad. Den
poesi, som förhärligas, är ju även Sophia, ock »tingens ursprung
hon allena vet». Atterbom betecknar den föregående tiden som
»Sjelfvets tidhvarf». Nu åter lockade »den hulda Sången»
»känslo-friden» från paradisets rand, emedan »den Uppenbarade Athene»,
som var ett med Anadyomene, löst gåtorna. För henne falla
»sinneverldens bojor», hon lyssnar till högre andars spel om
»ur-bildsverldens underbara ting». I ett par stråfer vimla
fackuttrycken: »jag’et», »ur-motsatsen», »enheten af Gud och Kreatur», ock
dem var det väl som t. d. Agardh förklarade sig inte kunna följa
1 för så vida inte rim-ordet dönat i första stråfen skall bedömas som
ny-romantik. G. Ljunggren i Sv. Vitt. Häfd. IV: 220 är försmädlig mot Atterbom med
anledning av döna (ock dundrar) i “Julottan", som åtminstone passar bättre till
“järnets anglar" hos A. än till "Hämnarens båge* hos Wallin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
