- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
265

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tned längre. Ägde någon järta för »intryck af en dfversinlig fröjd»,
så hörde han till de ädla fa, till vilka de unga direkt vända sig.
Men denna filosofi var på samma gång religion, ock uttrycken för
ett religiöst sinne komplettera dc metafysiska tärmcrna. De nya
sångarna äro »Svenska Tempelbröder», deras sång en hymn, de
kallas vigda hjeltar och de höja med andakt sina vigda fanor.
Sångens innehåll kan då också betecknas som eviga toner.
Uppmaningen till moder Svea att sätta »helgonkronan på sin ålderdom»
ock talet om »forskarns fromma tjusning» innehålla poetiskt nya
bilder ock bestämningar; allra mäst betydande som föredöme för
följande diktare är väl emellertid uttrycket Tankans Carmel, som kan
spåras åtminstone ända ned till Viktor Rydbergs »diktens Nebo».

8. Den svaghet, som Prologen äger, är den icke övervunna
böjelsen för personifikasjoner av abstrakta — Fredlund anmärker
i »Carl Fredrik Dahlgren», I: 45, att detta ännu präglar »Nänicn
öfver Fredrik Ekmarck» ock ser däri kvarvarande valerianism. När
personifikasjonen ersätter en adjektivsubstantivering, är den på det
hela taget lycklig: »I hennes [poesins] spegel sedd, ej Sorgen
klagar». Men »den lömska Lasten», »Nyttans fala furie»,
»Medelmåttans hydra», »Våld», »Sanning», »Fantasin» bli för mycket •för
inbillningen att je självständigt liv åt.

9. Själva versifikasjonen är jenomgående god, ställvis
mästerlig. Uppslaget är präktigt orkestrerat i sina muntra daktyler,
vilka fyllas av lätta ock jusa takter. Av språktvång märkes föga
i dikten, ock det lilla, som finns, består — liksom i allmänhet hos
Atterbom — mera i tillgripandet av sökta uttryck än i vridna
ordställningar ock formändringar. De senare finner man bland hans
samtida oftast hos Esaias Tegnér, Eric Gustaf Geijer ock Carl
Fredrik Dahlgren. Det finns inget själ att klaga över Atterboms
bristande språkliga ans; i förmågan att inpassa ett jivet språkligt
material i en jiven metrisk form står han utan jensägelse främst
bland 1800-talets första skaldejeneratsjonL. Den enda stympade

1 indirekt (vid jämförelser) framgår detta redan av min avhandling "Om det
poetiska språkbruket".

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free