- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
276

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

utmönstrats t. ex. fsv. bolder, rost samt andra såsom Hofpe, Hogne,
nsv. dial. trost (= fvn. firqstr), nsv. troll (= fvn. trqll) m. fl.

För egen del finner jag Hultmans analys af de ord, som Kock
ansett innehålla o (< 0), icke alltid öfvertygande. Det ligger dock
närmare att hålla fsv. rost och nsv. trost samtnan med fvn. rqst,
nsv. rast och fvn. frrqslr, nsv. trast än med ndl., mht. rust och
nht. drossel. I gräswåll och bolder1 anser Hultman att å, o
förklaras däraf att q > 0 i svagtonig ställning (jfr fsv. fyrbolder) enl.
den allmänt bekanta samnordiska regeln. Om emellertid samnord.
Q här utvecklat sig till samnord. 0, förstår man icke, hvarför icke
åtminstone bolder gifvit nsv. *bull likaväl som kolder gifvit nsv. kull.

Särskildt ber jag dock att få mot den af Hultman uppstälda
ljudregeln framhålla ett par ord, där q i centralsvänska dialekter
utvecklat sig till ä.

I. Nsv. dial. dråg, ’långsträckt fördjupning i marken,
dalsänka’.

Redan Ihre Dialektlex. s. 33 sp. 1 anför detta ord i angifven
form från Västergötland och Värmland samt anger som dess
betydelse ’dal eller låg ort hvarest vattnet höst och vår framrinner’.
Hof bekräftar i Dial. Vestrog. Ihres uppgift för sin hemorts
vidkommande.

Rietz Svenskt Dialektlexikon s. 95 sp. 1 f. känner dråg f.
(och n.) utom från Västergötland och Värmland också från
Dalsland, Närke och Södermanland. Jämte den af Ihre anförda
betydelsen uppför Rietz ’dalsträckning beväxt med ringa skog’ och
’sträcka, streck, trakt, som till jordmånens beskaffenhet skiljer sig
från den närmast tilliggande’. Vid sidan af dråg f. finnes enligt
samma hemulsman på sina håll ett dråg n. med i hufvudsak samma
betydelsenyanser som detta — framhållas bör kanske bet. ’trakt
som ofta passeras af menniskor och djur; stråk’. Ordet är endast
med neutralt genus kändt från Södermanland2. På dessa äldre

1 Orden förekomma också i nav. dial. (Uppl.) bol, vol Tiselius Sv. Lm.
XVIII, s, 66.

2 Det neutrala genus torde bero på anslutning till drag n., hvilket i nsv.
dial. betecknar bl. a. ’sträckning, trakt; strömdrag; rännil’.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0300.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free