Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. I fvn. ha fem. /-stammar (liksom ock enstafviga
kons.-stammar) i stor utsträckning öfvergått till ö-stamsflexion i sg. t. ex.
fvn. dqii: got. dt’ds, q st: ansts, qld: alds. Om de gjort detta i
östnord. i samma utsträckning, veta vi ej. De talrika formerna and,
qnd = fvn. qnd — det enda hithörande ord, som något oftare
förekommer — i de fsv. runinskrifterna gent emot sparsamma rsv. qnd
(skrifvet aut, ut o. s. v.) kunna synas tala för den möjligheten, att
a-vokalism ofta direkt genomfördes i hela paradigmet, då de
z-omljudda formerna aflägsnades. Jfr att vi i fvn. finna en enhetlig
vokalism i alla ord, hvilkas stam ej i urn. tid innehöll vokalen a.
2. Att a-kasus i fsv. och nysv. så ofta undanträngt g-kasus
beror också därpå att <z-kasus i sin kamp för tillvaron haft kraftiga
bundsförvanter i med dem nära befryndade och lätt associerade
ord, särskildt verb med ursprunglig a-vokalism (jfr fvn. qnd: anda,
andask, andi), och en granskning i detta afseende af de fsv. och
nsv. orden med -zo-vokalism visar, att sådana ord med -/a-brytning
antingen icke finnas eller äro sällsynta. Särskildt bör framhäfvas, att
hos ?/-stammarne och enstafviga fem. konsonantstammar med urspr.
a i roten de omljudda -^-formerna såsom *vcendi *’vandir, *tcengr
o. s. v. stödde a-formerna och hjälpte dessa till segern på grund
af den i flexion och ordbildning synnerligen vanliga växlingen a ~a\
vczlia ~ valde, ttslia ~ tal, glcefii ~ glaper. Däremot hade
brytnings-diftongen ia knappast någon bundsförvant i -i-, ty växlingen
sni-alder: snilli var en sällsynthet och som sådan kanske utom
språkkänslan. Denna omständighet ha säkerligen io i biorn, (fiordher),
kiol, miofier och skiolder delvis att tacka för sin seger öfver ia i
biarnar, fiaråar, kialar etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
