- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
291

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gar, hvilka i öfrigt icke ha ett enda uttryck, som skulle kunna
anses härleda sig uteslutande från lägre kretsar \ Att i visan om
Daniel Boson ett likartadt motiv (»golte ni») förekommer, rubbar
icke min ståndpunkt. Jag kan nämligen ej vara ense med Olrik
däri, att den i densamma förekommande scenen om de bundna
hofmännen (Daniel Bos0n A 18, 19) är en utveckling af
Samsons-visans uttryck om ollonsvinen. Jag finner nämligen icke i Daniel
Bosön i öfrigt något inflytande från Samson, ehuru ämnet är
likartadt, ty sådana uttryck som:

V. 8. De ridder de kam der ridende i gaard,

ude stod fru Margret, hun vaar vel svaebt i mord.

och:

V. 12. St0tte de paa dörren met glauend oc met spiud:

“Stat op, Daniel Bossen, oc gack i gaarden ud!%

hvilka förekomma i Samsonsvisan, äro alltför vanliga uttryck, för
att någon slutsats af dem skall kunna dragas.

Däremot är jag af den meningen, att uttrycken om
»ollonsvinen» och »golte ni» kunna vara inkomna i Samson sA och dB
och i Daniel Boson från någon gemensam källa eller ock, att
Samson fått denna idé från Daniel Boson. Hvilket har varit fallet,
torde näppeligen låta afgöra sig.

Af hvad jag sagt framgår, att jag anser, dels att visan
ursprungligen börjat med tjänsten i konungens gård och brudrofvet,
dels att någon anledning icke finnes till att indela uppteckningarna
i två bestämdt skilda grupper.

Det möter nya svårigheter att afgöra, hvad i de olika
uppteckningarna är att betrakta som ursprungligt, hvad som senare
tillkommet. I följande öfversikt har jag sökt skilja mellan
ursprungliga och tillagda verser och sålunda framställa visans
grundform. I anmärkningarna har jag anfört de skäl, som förmått mig
att anse en del verser som tillagda. Ehuru många olikheter fin-

1 Endast nA, v. 8, 9 tyda afgjordt på lägre åskådningssätt. Denna
nppteck-ning härleder sig från Telemarken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free