- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
298

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mer, ja t. o. m. sådana, som behandla helt andra ämnen, upptagit
delar af detta motiv.

Vid studiet af folkvisornas form gör man snart den
iakttagelsen, att en mångfald af uttryck, längre eller kortare, flere eller
färre verser ofta återkomma. I synnerhet är detta fallet, då
likartade situationer framställas. Handlingen glider då helt omärkligt
in i ett förut uppdraget hjulspår. Sådana uttryck tillhöra alltså
visornas en gång för alla fastslagna fraseologi. För att klargöra,
hvilka slags uttryck jag afser, behöfver jag blott anföra de ordalag,
hvarmed en persons ankomst vanligen skildras:

Mit udi den borgergaard

der axlede hand sit skind:

saa gaar hand udi h0ye-lofft

for Norgelands konge ind (N:o 49 A 4).

Hvarifrån dylika fraser från början kommit, låter sig ej säga.
Men troligt är, att sådana visor, som varit mest populära och mest
spridda, fatt lämna det mesta bidraget. Då inga af de visor, som
nu finnas, äro till i sitt första skick, är det vidare sannolikt, att
de uttryck, som jag afser, tillhöra en tid, som ligger bortom de
befintliga visornas nuvarande skick. Är detta antagande riktigt,
är det berättigadt att äfven antaga, att de visor, i hvilka dylika
stående uttryck mest förefinnas, tillhöra en jämförelsevis sen tid1.

Jag vill nu betrakta Samsonsvisan från de två ofvan berörda
synpunkterna, eller dels innehållet, dels den form, i hvilken detta
blifvit framställdt.

Samsonsvisan företer stora likheter med en mängd andra visor.
Bland dessa fäster jag mig dock endast vid sådana, som tjäna till
att upplysa Samsonsvisans ställning. Härvid anser jag det mest
upplysande att anföra visorna jämsides med hvarandra, emedan då
förhållandet mellan dem tydligast framträder. För Samsonsvisan
anföras de verser, som jag anser stå grundformen närmast.

I N:o 319: Aage fcelder Tord Iverson framställes, huru Hr

1 Ehuru särskildt genom Grundtvig-Olriks Danm. g. Folkeviser visforskningen
tagit ett jättesteg framåt, så har dock denna sida i visdiktningen mycket litet beaktats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free