- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
312

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som gäller allt, och därför få vi behandla dem i samband med
denna fråga, hvartill vi nu öfvergå.

Vi se då först på brandgraf’vames anordning. Under
likbränningens första tider var man mycket noga med att plocka ut
benresterna från bålplatsen och befria dem från all bemängning med
kol, innan de nedlades i kistan eller urnan. Frampå järnåldern
blir man mindre ömsint i detta fall. De s. k. brandgroparne äro
ofta fyllda med en fullkomligt osorterad blandning af kol- och
benrester, på måfå hopskyfflade sedan bålet brunnit ut, burna i ett
kärl eller ett skynke till grafplatsen och där nedösta i den i gruset
kittclformigt utsvarfvade gropen. Eller ock har man strött ut dessa
rester på jordytan och täckt dem med högen eller röset. Under den
yngre järnåldern är af dessa bruk egentligen endast det sista kvar;
såväl brandgropen som den i flat mark ensamt nedgräfda
benurnan äro försvunna. Men därjämte förekommer nu synnerligen ofta
en ny variation af bruket: högen är uppkastad öfver själfva
bålplatsen, ofta dock tydligen först sedan bålresterna blifvit något
hop-sopade.

Af stensättningarnc synes det egentligen vara de treuddiga
och de skeppsformiga, som innesluta rester af brända lik, om ock
skeppssättningarne, i synnerhet de större och ståtligare, ofta torde
varit »kenotafer®, rena minnesmärken öfver någon i fjärran land
omkommen.

Brandgrafvar från vikingatiden under flat mark äro sällsynta;
sådana äro emellertid anträffade inom borgen på Björkö, där
brandlagren lågo utbredda omedelbart under’ grästorfven1.

Ofta är i brandgrafvarna såtillvida ett minne af äldre bruk
bevaradt, att en del af de större benen äro samlade i ett lerkärl2,
som blifvit nedgräfdt i brandlagrets midt. Bland de brända
ben-bitarne såväl i som utanför krukan finner man regelbundet ben af
hvarjehanda husdjur blandade med människobenen. Obrända krea-

1 Några fall från Norge omtalas af Rygh i nedan anförda afhandling s. 142.

2 I Norge ofta i en täljstensgryta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0336.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free