Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än i ofta rätt djupa grafvar under flat mark. Denna grafform är
sedan uppmärksammad på många håll, åtminstone i Sverige. Under
vikingatidens sista del synas både män och kvinnor blifvit jordade
i dylika kistor. Väl hittas ej alltid spikar, men den trånga
graf-gropen motsvarar just utrymmet för en sådan kista, och trärester,
vittna stundom om, att där antingen varit en kista hopfäst med
tränaglar eller åtminstone ett skydd af löst lagda bräder kring
liket. På Gotland förekomma graffält med både mans- och
kvinno-grafvar af denna anordning, som ofvan jord endast svagt spåras
genom att fyllningens stenar här och där sticka uppl. I Uppland
finnas synnerligen talrikt, i vissa trakter vid snart sagdt hvarje
gammal by, samlingar af dels runda dels rektangulära
stensättnin-gar, i hvilkas midt man finner skelettgrafvar af nu ifrågavarande
anordning, med lik af båda könen, regelbundet orienterade med
hufvudet åt vester och tämligen sparsamt utstyrda med grafgods.
Bruket af dylika spikade kistor är säkerligen en utländsk sed,
inkommen från de kristna länderna. I hvad mån de sålunda
be-grafna också kunna anses ha varit kristna är en mera svårutredd
fråga, till hvilken vi nedan återkomma.
I ett par vikingatidsgrafvar på Jylland ha hittats rester af
rektangulära kistor eller möjligen bårar, som haft botten af dubbla
brädlag, sammanhållna af i regelbundna rader placerade klinknaglar,
och som dessutom haft vinkeljärn i hörnen och en bärring på
hvar-dera långsidan3. En graf med någorlunda liknande anordning har
Stolpe anträffat på Björkö (nr. 1131).
När eljest på den skandinaviska halfön klinknaglar förekomma
i skelettgrafvarne, bilda deras orubbade rader en helt annan figur,
nämligen den af en båt eller ett skepp med spetsiga stäfvar. Det
är sådana båtgrafvar vi känna i så präktiga serier från Uppland:
i de på 1850-talet anträffade Ultunagrafvarne®, i de vidtbekanta
Vendelgrafvarne, där de manliga medlemmarne af en höfdingasläkt
1 Sådana äro påträffade t. ex. af Gustafson vid Havor i Hablingbo, af Nordin
vid Bjärs i Hejnum och af Wcnnersten vid Gustafsvik norr om Visby.
3 Aarboger 1881, s. 142, 149; jfr Vor Oldtid, s. 658.
* Teckningar ur Statens Historiska museum, häft. 1 (1873).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
