Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattning ännu ett ogjordt arbete, som dock borde kunna gifva
intressanta resultat.
Jordande omtalas emellertid också i Eddan. Skildringen i
slutet af Hclgakvida Htindingsbana II kan ej förstås annorlunda,
än att Helge är högsatt obränd. På tvänne andra ställen, Atlamål
v. 103 och Sigrdrifumål v. 34 omtalas däremot kista för den döde;
på förra stället säges till och med, att den skall vara målad (steind),
och att liket skall lindas i ett vaxadt lakan1 (jfr Gudrunarkviåa
I, 12, 13). Det stämmer förträffligt med den kulturhistoriska
tids-färgen i dessa uttryck, att båda dikterna också litteraturhistoriskt
betraktas som mycket sena.
Det enda ställe i Eddan, där ett uttryck rörande grafskicket
förekommer icke i sagoskild ringar utan afseende hvardagliga
förhållanden i diktarens samtid, är den ofta citerade halfversen i
Håvamål 72:
sjaldan bautasteinar
standa brauto nmr
nema reisi niår at nid.
Detta yttrande synes bestämdt visa, att minnesstenar ofta
restes vid färdvägarne utan sammanhang med själfva grafplatsen,
såsom fallet så uppenbart varit med ett stort flertal af de svenska
runstenarne. Detta förklarar, hvarför man rätt ofta ej finner spår
af graf äfven vid resta stenar utan inskrifter2.
En viktig källa för kunskapen om grafskicket under
vikingatiden är Tjodolf den hvinverske’s Ynglingatal. Ty han lefde på
Harald Hårfagers tid (enl. Mogk c:a 855—930) och har i sin dikt
om konung Ragnvalds af Vestfold förfäder särskildt lagt sig vinn
om att skildra hvars och ens död och begrafning. Vi ha ju ej
alla verser kvar, blott dem Snorre citerar i sin Ynglingasaga, men
1 Om vaxning af linne och därtill använda redskap se Vistrand, "Gnidstenar
i Nordiska museet", i Meddelanden från Nordiska museet i8?p och ipoo, s. 13 ff.
~ Så t. ex. hittades alls inga ben eiler andra spår af begrafning, då några
kullfallna eller lutande bautastenar å Sköfde hed nära Vårgårda station i
Vester-götland restes ånyo 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
