Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som Snorre stöder sin teori. Så kunna vi ju kontrollera, att han i
Ynglingatal fann tydligt uppgifvet, att Vestfoldkonungarne blifvit
begrafna obrända, under det de urgamla konungarne Vanlande och
(Yngve-)Domar blefvo brända. Säkert är det sedan i samklang
med sin sålunda stadgade teori, som han på många ställen, där
verserna ej talade tydligt språk, i parafrasen infört sina bestämda
termer brendr eller heygbr1. Så har han fått fram det med teorien
så fint öfverensstämmande resultatet, att alla de äldre konungarne
t. o. m. Agne blifvit brända, med undantag af Frej (försåvidt de
ej omkommo på sådant sätt att likbegängelse ej ifrågakom), under
det alla fr. o. m. Alf och Yngve blifvit höglagda,’ utom den
ofvan-nämnde eröfraren Hake, hvilken foröfrigt lefde så tidigt som på
Yngves söners tid.
Det finnes emellertid ganska mycket berättigadt i Snorres
teori, framförallt i hans åsikt, att högåldern först började i
Danmark, under det bränneåldern höll sig långt efteråt i Sverige och
Norge. Ty vi ha ofvan sett att jordandet under hela vikingatiden,
och föröfrigt ända sedan den äldre järnålderns sista tid, var så
godt som enarådande i Danmark2, under det likbränningen i de
flesta delar af Sverige och Norge var betydligt öfvervägande under
hela denna tid.
Dock finna vi uttryckligen, att Snorre räknade högålder i
Norge åtminstone på 900-talet3. Ty i det strafftal, som han låter
bonden Asbjörn på Frostatinget hålla till konung Håkan den gode
därför att denne ville införa kristendomen (Håkonar saga kap. 17,
1 Intressant är också att se, hur han insmugglat sina bautastenar i kapitlen
om Vanlande och Domar.
2 Högar brukades visserligen där ej i så stor utsträckning, egentligen endast
på Jylland under vikingatiden, men sådana exempel som de frejdade Jasllingehögarne
voro naturligtvis ägnade att inverka på den dåtida uppfattningen af förhållandena
vida mer än ett aldrig så stort antal grafvar under flat mark, om hvilka man
föga visste.
3 Hans grafskicksuppgifter i Ynglingasaga stämma i fråga om den närmare
kronologien ej så väl med uttalandet om högålderns senare inträdande i Sverige.
Ty enligt kap. 29 voro Dan den stores sonsöner samtida med Aun, men redan dennes
farfar Yngve, således ungefärligen samtidig med Dan, låter Snorre bli höglagd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
