Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(s. 31, jfr. s. 115), då Torgrim begrafves i skepp, hvarvid Gisle,
hans for de öfrige närvarande okände mördare, träder fram och
slungar en sten »stor som ett berg» i skeppet, så att det brakade
i hvarje planka, utropande: »icke kan jag fösta skepp, om vinden
tar upp detta», hvarmed han föröfrigt härmar ett snarlikt
uppträde af Torgrim vid begrafningen af en man, som denne dödat1.
I en af Vendelgrafvarne (nr. IX) låg i båtens akter och på dess
botten en betydlig gråsten (c:a 75 cm. lång, 35 cm. bred), utan
att sten eljest förekom i graffyllningen. Om denna sten också ej
blifvit ditlagd af en mördare, så har det nog i alla fall skett för
att ordentligt »fästa» båten i grafven.
Egils far Skallagrim fick med sig i högen sin häst2, sina
vapen och sina smedsverktyg (Egilssaga kap. 58), det sista tydligen
därför, att han var en ovanligt skicklig smed. Att detta
emellertid ej får fattas som ett påhitt för detta enstaka tillfälle, framgår
däraf, att i Norge smedsredskap, liksom andra verktyg, mycket
ofta äro funna i grafvar3.
Harald hårfager blef enligt Snorre (kap. 45, jfr Egilssaga
kap. 57) höglagd vid Haugesund, och där hade Snorre sett resta
vid kyrkan en del stenar, som skulle ha bildat själfva grafven i
den på hans tid förstörda högen. En sten hade stått vid hufvudet,
en annan vid fotterna och en häll, »halffjortonde» fot lång och
nära 2 alnar bred, hade legat däröfver och andra stenar varit
uppstaplade på bägge sidor. Snorre beskrifver här alldeles tydligt en
hällkista, som man påträffat i högen. Om det nu varit Harald
hår-fagers graf, må lämnas därhän; vi hafva emellertid ofvan sett, att
hällkistor i Norge begagnats ännu under vikingatiden, fastän de
egentligen tillhörde tidigare skeden.
I samma saga kap. 8 berättar Snorre om två småkonungar i
Naumudal, som i tre somrar hållit på att låta bygga sig en hög.
1 Torgrim “band helsko“ på denne, en märklig sed, hvarpå här ej kan
närmare ingås.
2 Hästben äro enligt Kålund ofta funna i grafvar äfven på Island.
3 Rygh, Norske OIdsager, texten till fig. 388 ff.
aa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
