- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
342

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en kristen irländing Orlygr flyttat till Island och där byggt kyrka.
En annan inflyttad irländing hade en son Bue, som var döpt och
aldrig blotade; han lefde på Harald hårfagers tid. När han dog,
lät hans hustru, som dock var dotter till en stor »blotman»,
be-grafva honom under södra väggen af den nämnda kyrkan, som
ännu stod kvar, ehuru ingen brydde sig om den; därvid lät hon
lägga hans vapen, men intet annat gods bredvid honom (kap. 18).

Det sistnämnda draget återfinna vi i Snorres skildring af
Håkan den godes högläggning; han fick med sig alvcepni sitt ok
hinn besta bunaå sinn, en ekki fé annat. Det är alldeles tydligt,
att författarne med dessa uttryck velat antyda en viss mellanform
mellan hedniskt och kristet grafskick1.

Och vid närmare påseende finner man här och där i sagorna
andra antydningar om sådana öfvergångsföreteelser,
kompromiss-former i grafbruken. I Torfinn Karlsefne’s saga (kap. 5) berättas,
huru det på Grönland, sedan kristendomen där införts, på grund af
de långa afstånden till kyrka blifvit sed, att de döde begrafdes
(våru grafnir) vid gårdarne i ovigd jord; man skulle då sätta en
stör från den dödes bröst upp till jordytan, och när sedan prester
kommo dit, skulle de rycka upp stören, hälla vigvatten i hålet
och sjunga däröfver. Sagans författare låter den döde, men för
en stund återuppvaknade Torsten Eriksson såsom ett bud från den
andra världen förkunna, att detta vore orätt handladt, och att man
borde föra honom och de andra samtidigt aflidna till kyrkan,
hvar-vid man också borde »gifva deras ägodelar till kyrkan och något
till de fattiga».

En särdeles intressant upplysning af liknande art gifver ett
ställe i början af Valla-Ljöts saga (kap. 2). En man, som
drunknade på 980-talet2, och som varit pnmsignad (förmodligen af biskop
Fredrik), blef jordad på gårdsplatsen (jardadr i tiinvellinum) hemma
på sin gård.

1 Begrafning i ful] dräkt omtalas utan vidare som kristet bruk i en episod
ur den större sagan om Olaf den helige, aftryckt i editionen af Björn
Hitdcela-kappe’s saga sid. 74: Björn begrafves vid en kyrka på Island i sina kläder.

Kronologien enligt Finnur Jönsson i editionen af sagan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free