Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
många språkhistoriska deduktioner, som i litteraturen blifvit
framställda, synes mig otvifvelaktigt ligga ett föreställningssätt, ungefär
sådant som det jag här — kanske en smula karrikeradt — sökt
återgifva. Att å andra sidan cn riktigare uppfattning mer än en
gång blifvit uttalad1 och i enskilda fall tillämpats, vill jag på intet
sätt bestrida. Men det synes mig tydligt, att de metodiska
konsekvenserna däraf i den rent språkhistoriska forskningen ej tillräckligt
uppskattats
Det riktiga förhållandet är enligt min tanke det, att vi inte
ha rätt att tala om ett svenskt riksspråk, för så vidt det är fråga
om ett t al ad t spräk, förrän tämligen långt fram i tiden, kanske
ej förr än i slutet af 1600-talet — således vid ungefär samma tid
som enligt danska forskare ett »talesamsprog» uppkommit i
Danmark" Hvad som existerat före denna tid har här liksom där
varit å ena sidan de olika dialekterna — mer eller mindre rena
—■ å andra sidan skriftspråket, som långt tidigare än talspråket
utbildat sig till en viss relativ likformighet och fasthet. Detta
skriftspråk var enligt sakens natur väsentligen ett traditionellt
litteraturspråk, baseradt på äldre skrifseder. »Man lär skrifva
hufvud-sakligen genom att läsa, alltså efter älclre skrifter» (Cederschiöld)4.
J Se i synnerhet Cederschiöld Svenskan som skriftspråk, g:dc kap.
’ Förbiseenden af hithörande synpunkter anser jag sålunda vara en väsentlig
brist i E. Hellquists arbete: Studier i 1690-talets svenska, Uppsala 1902.
3 Se om hithörande frågor i danskan, framförallt M. Kristensen Dania It s.
18 ff. (1892), Arkiv XV s. 42 f. samt den förträffliga skriften Samlende krafter i
sprogudviklingen 1899 (Studier fra sprog- og oldtidsforskning udg. av phil.-hist.
samfund N:r 41), särskiidt sid. 46 ff-, vidare P. K. Thorsen i hans viktiga afhandling
Glidning og spring (Festskrift til Thomsen) t. ex. s. 316 ff. (jfr äfven Kristensen Arkiv V),
V. Dahlerup Det danske Sprogs Historie (flcrcstädcs t. ex. s. 59: Ved Bedommelscn
af Sproget i det 16. og 17. Aarhundrede maa man först erindre den Rolle, som
Dialekterne spillede. Et Skriftsprog var ganske vist skabt paa Reformationstiden,
men kun meget langsoiut formaaedc det at indvirke paa Talesproget, og selv mod
Slutningen av det 17. Aarhundrede havc sikkcrt de allcrfleste talt Dialekt) samt
historikern J. Ottosen Vor Historie 1899 s- 7 (Saaledes har i Löbet af 1—200 Aar
Befolkningen rundt om i Nordens Kebstaeder naermet sit Landsmaal til Rigsspröget,
de bogla:rtes Sprog, eller helt antaget dette).
1 “Vi nödes til at antage, at vore forfredre allerede i middclaldercn havc
benyttet et litersert sprog, der i mangt og meget afveg fra det samtidig talte sprog
i dets forskjellige afskygningcr. Ved nedskrivningen har man merc fulgt den lite-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
