Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Också de grammatiska författarne voro under denna äldre
tid i hög grad beroende af sin egen ortsdialekt. Jag har genomgått
kvantitetsbehandlingen i uppländingen Ericus Aurivillius’ arbeten
Grammatica: svccanai specimen 1684 (utgifvet af G. Stjernström,
Upps. 1884, cit. Gr) och Cogitationes de lingva; svionicce, qvalis
hodie maxime in usu est, recta scriptura & pronunciatione, Upsaliae
1693 (cit. Cog). Exempelsamlingen visar, att den svenska, som
Aurivillius ansåg på sin tid vara »mest i bruk», i mycket liknar
den nuvarande upplandsdialekten t. ex. i Uppsalatrakten. I några
fall kan han nog också ha varit bestämd af sin hemdialekt:
Knutbymålet i Roslagen, som dock i fråga om kvantiteten sannolikt ej så
mycket afviker från Uppsalamålet1. Ej sällan anmärker A.
uttryckligen, att de af honom anförda formerna icke öfverallt användas.
Så t. ex. Cog s. 18 tdör2 janua, qvod alii per geminum r scribunt
ac pronunciant: qvod etiam melius forte est».
Exempelsamling: Enstafviga ord: bett Gr 29, 35, Cog
27, dyfwelsbett Gr 35, borr Gr 43, boss Cog 40, brott Cog 119,
doss Cog 116 (förmodligen = nysv. dös, fsv. dys), flott Cog 40, 70,
119, fnok3 Cog 40, fohr3 Gr 41, föll (föl) Cog 1004, gor3 Cog 40,
goret Cog 112, glåpp Cog 79, glopp Cog 108, gnett Cog 79, grepp
Cog 108, hopp Gr 125, Cog 39, 108, kött Cog 95, lönn Gr 29,
Cog 27, 40, lonn Cog 40 (»alias lönn platanus»), lock Cog 28, 95,
ledd Cog 285, nött Gr 30, Cog 119, nötter Cog 113, 120, sonn Cog
1 Noreen Vårt språk I s. 193 påpekar med en hänvisning’ till Schagcrström,
att då Aurivillius var från Roslagen, hans “uppgifter rörande allmänt svenskt uttal
någon gång äro af denna omständighet påverkade". Men ett dylikt beroende af
dialekten var ju icke mer utmärkande för A. än för våra andra äldre språkgranskare.
" Så Upplandsdialekt.
3 Dessa former äro kanske att anse som “Knutbymål “, i fall möjligen denna
litet kända dialekt öfverensstämmer med det närliggande Fasternamålet d. v. s. har
förlängning af ö i större utsträckning än af y.
4 A. uppräknar s. 99 f. ord med "1. crassum" efter ö: fiol, göl, knöl, söl,
köl, tuiöl. “Excipc föl: nisi dicamus id rectius scribi cum gemino 11, föll qvod sit
a falla qvia cadunt a matre pulli ut vulgo loqvimur". Jfr nuvarande uppländska:
n. Uppl. folj en äfven i Uppsalatrakten ljudlagsenlig form, rosi. t. ex. Vätöm. fol,
0 A. menar att, man genom den olika kvantiteten bör söka åtskilja * led
trajectus, ledd artus, led turpis". Detta innebär nog ej, att ledd varit den enda af
honom kända eller brukade formen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
