- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
419

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sona, gyssona]: Nyland, Nagu i Eg. Finl., Pedersöre-Purmom.1 i
Osterb. Vendell). Det finska kossu ’smekord för gris’ Lönnrot
kunde väl vara lån av en svensk form *goss med samma vokal
som no. gosse ock sålunda direkt sammanbinda detta ord med de
förut nämnda, i fall det finska ordet icke (som Lönnrot tycks
antyda) är diminutiv på u av det ovan behandlade fi. kossi2. — Även
i Danmark förekommer gyss: ’når der kaldes på grisen, siges: gris,
gris! eller gyss, gyss!’ Feilberg Bidrag t. ordb. over de jyske
al-muesmål (under gris).

I nordiska språk finnas alltså lockorden giss (gist) (no., sv.
dial., est.-sv.) ock gyss (i Värml, Bohusl., fi.-sv. ock da. dial.); i
nordengelska ock skotska dialekter finnas lockorden giss ock gyss.
Dessa lockord äro tydligen förvrängningar av gris, sannolikt först
uppkomna i barnspråket ock sedan allmänt använda som smekord,
eller kanske snarare bildade i stil med barnspråkets former för att
göra samma smeksamma effekt som dessa. I engelskan tycks en
biform *guss bevisad av gitssie3, ock ett nord. *goss skulle
möjligen det fi. kossu kunna återspegla. Den ursprungliga vokalens
förändring till y ock u (of) kunde möjligen bero på onomatopoetisk
strävan att antyda svinets grymtande, men är kanske endast den
vid dylika locknamn vanliga4. Som det nordiska ordet gris införts
till England ock där förekommer i ungefär samma dialekter som
det ovannämnda lockordet med dess avledningar5, kan man nog
anta oberoende utveckling härav till lockorden i fråga både i nor-

1 Därav i detta sistnämnda mål gyssu ’gris\

2 Enligt doe. K. B. Wiklund kan ordet ej etymologiseras i finskan, ock o skulle
motsvara nord. o. Jfr fi. kössi ovan s. 414 not 3. — Måhända skulle ändelsen
kunna bero på invärkan från sv.-fi. dialekters gyssu som ovan? Om betydelsen
jfr s. 417 not 3.

3 Om guss är ett självständigt ord (ovan s. 418), kunde förvrängningarne av
gris slutit sig till detsamma, eller det kunde bidragit att framkalla dessa.

4 Jfr s. 420 not 2.

5 Me. gris, se Björkman Scand. Loanw. 211 f. Nu grice i Skotl., Northumberl.,
Curab., Westm., Yorks., Lincolns. (även skrivet gryce i Skotl. ock grise
mångenstädes) med uttalet ’grais’ (norde. även med tonande 5?, skrivet grise)] ock grece (d. v. s.
uttal, ’gris’) anfört av Jamieson från Aberdeen. Se Wright.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free