Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sv. dial. Vesterg. hussing i) ’ett års gammalt svin, ung galt’1;
2) ’yngling’. Därav halvhussing ’halfvuxen dräng’ Rietz.
Här må även anföras ett fall, där båda betydelserna i fråga
antagligen utgå från en gemensam grundbetydelse, nämligen kult(er),
med avlcdningen kulting (kylting, kyltring): i) no. dial. kult ’klods,
traestump’ Aasen; sv. rorkult etc.; 2) ’ungjur’ (jfr eng. colt, redan
omkr. IOOO om åsneföl, nu ’unghäst’); hels. ’tjockt ock fett kreatur’;
särsk. ’halfvuxet svin’, anfört från många dial. t. e. av Ihre, även
da. dial. koltring ’om grise store av alder’ Feilberg; 3. a) hels.
österg. ’halfvuxen dräng’ Ihre, likaså no. dial. Ross ock
Sör-bygden (’halfvuxen pojke’). Redan 1734 Dalin Argus, 2, n. 26:
»min Byrger är nu stora kultingen». Jfr da. dial. koltringborn
’börn der er store av deres alder’ Feilberg. Kraften betonas i no.
dial. ein kultekar ’knabbe kar’ Ross; föraktligt är Fryksd. kullt
’tosing, pojkvasker’ Noreen. b) vestg. ’liten gosse’ Ihre, Hof, id.
värml. Bergslagsm. Kallstenius, da. dial. koltring ’smådreng’
Feilberg; hels. ’liten fet2 gosse’ Wennberg; närk. ’smeknamn åt
gossar’ Hofberg; Ydre ’litet iTacklande barn’3 Rääf. — I många
dialekter (t. e. östg., hels. enl. Ihre, närk. enl. Hofberg, jyll.) tyckas
betydelserna ’gris’ ock ’pojke’ associerade, ock därför synes
ordet här lämpligen kunna anföras4.
En berömmande betydelse är utvecklad i fno. j<tfurr 1) eg.
’vildgalt’; 2) ’furste’, t. e. i Eddan ock Ynglingatal. Feng. eofor
kanske även har betydelsen ’jälte, tapper kämpe’, t. e. i Beowulf (s.
Heyne)5. På gammal användning om person kunde väl tyda
forn-svenska runstenars personnamn motsvarande fno. jqfurbjqm, j<1
fur-fast r etc., möjligen redan urnord. (Ödemotland) eburinu, ifall
kvinnonamn. Se Bugge, Norges indskrifter med de aeldre runer s. 248.
1 Av huss s. 420 not 2.
2 Jfr ib. kul ta på ’småspringa\
3 Jfr ib. kullta ’slå omkull, omkring’.
4 Ont de olika betydelsernas sammanhang, jfr von Friesen,
Mediagemina-torna s. 58 noten ock 97 f.
0 Fvn. jqfurr har antagligen utvecklat sin personliga betydelse från den
av ’jälm prydd med bilden av en vildgalt’ (så t. e. fe., jfr isl. hildigQltr, hildisvin
i Snorraeddan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
