Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»uttalsformerna» äro givetvis, på ett fatal ord när, inte allmänt
brukliga i det gälisktalande Skottland, utan böra liksom mina
uppgifter om aksenten anses närmast gälla för en större eller mindre
del av östra Inverness.
Av de använda typerna betecknar a ungefär sv. a i »hat»,
a sv. a i »hatt», & sv. ä i »äta», > öppet is o »europeiskt» Å-ljud
(i t. ex. fr. »rose»), o sv. å-ljud i »komma» (ss. långt närmar sig
det gäl. ljudet dock sv. å i »gå»), u »europeiskt» ock u ungefär
»norskt» a-ljud. cu betecknar den för gäliskan karaktäristiska höga,
bakre, orundade vokalen, e en svagt rundad medelhög mellanvokal
med ungefär samma tungläge som sv. u i »kunna», a står för
både sv. e i »gosse» ock eng. e(r) i »mother». är ett svagare,
ett starkare tje-ljud med samma bildningsläge som i sv.,
motsvarande pertonerade ljudförbindelse, J ock i} dorso-kakuminala
l ock n (ital. gli ock gri)\ l betecknar samma 1. ungefär samma
ljud som i polskan, n ett på motsvarande sätt bildat n-ljud. Ij är
främre k-ljud (i t. ex. fr. »qui»), / motsvarande frikativa, x tyskt
ch i »ach», 3 tyskt frikativt g i »wagen». % § ock l äro
apiko-alveolara (som i sv. »barn», »kors», »hårt»), k, ff, p o. t äro
oaspi-rerade, k’ o. s. v. starkt aspirerade. Nasalitet utmärkes med 1 efter
ljudet i fråga, utom när nasal konsonant föregår eller följer — i
detta fall lämnas nasaliteten obetecknad. Vid diftonger sättes detta
tecken blott efter senare komponenten.
Jag anser mig i gäliskan ha urskiljt fyra olika tryckgrader,
vilka jag kallar fortis, semifortis, levis ock levissiinus. Deras
förhållande till varandra anser jag vara ungefär detsamma som mellan
motsvarande tryckgrader i svenskan. Semifortis bar jag funnit i
sammansättningar, såsom anart-bhird åtwrlp/hjp bordduk, där första
stavelsen har denna tryckgrad. De övriga tryckgraderna äro
exemplifierade i det följande, där jag endast åsyftar enkla ord.
Fortis, som i enkla ord nästan alltid vilar på första stavelsen,
är av tre slag:
1) akut, som jag identifierat med svenskans akuta aksent.
Efter akut följer i samma ord levissimus på den eller de svagtoniga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
