Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(eller syntheton, jfr Wilmanns II2, 211), ga-bundi f. ’band, förbund’
(sannolikt ej att snarast fatta som ett syntheton till ett *ga-bindan,
jfr å ena sidan ga-binda : fht. binta, å andra g. bandi f ’band’;
dock s. Wilmanns II, 249); ga-arbja in. ’medarfvirg’, ga-baurgja m.
’medborgare1 och ga-waurstwa m. ’medarbetare’ (ev. afl. afbahuvrThi,
såsom *ga-uianrstzvs o. s. v.); ga-nipjös ’släktingar’; ga-runs f, {-i- st.)
’torg, gata’ (eg. ’sammanströmmande’) och urruns m. o. f. ’utgång,
uppgång, afträde; utgång’ kunna äfven fattas som syntheta (jfr
ntns m. -a-st. ’lopp’), jfr Wilmanns II2, 327. 331 f. Verbet
gaum-jan ’uppmärksamma’ kan vara af ett *ga-(a)umjan sammansatt af
verbalprefixet ga- och ett denominativum af *autna-, hvartill sedan ett
subst. *gauina- i fisl. gaumr gaum ’uppmärksamhet’ såsom ett slags
syntheton vore utlöst. Lika möjligt är emellertid att antaga ett
urgerm. *ga-(a)uma- ’iakttagelse, uppmärksamhet’, hvartill sedan
gaumjan vore denominativum1. ga-man n. ’medmänniska,
gemenskap’ är snarast att betrakta som afledning (d. v. s. neutr. af ett
bahuvrThi, jfr Wilmanns II2, 208)2. gabei, som Bugge PBB. XII,
416 likställt med 1. cöpia, är säkert ett enkelt ord (till giban o. s. v.).
— mip-gasinpa m. ’följeslagare’; mip-gardawaddjus f. ’gårdsvägg
emellan’ (mip, s. v. Grienberger 45. 162). — ufar-gudja m.
’öfverste-prest’. — ufta-sauhts f. ’ofta återkommande sjukdom’. — un-biari
n. ’odjur’; un-bimait n. ’icke skadande’; tinfreideins f. ’icke
skonande’; un-gahäbains f. ’oafhållsamhet’; un-galaubeins f. ’otro’;
itn-garaiktei f. ’orättvisa’ (eller afl. at*un-garaihts)\ un-kaureins f.
’obesvärlighet’; un-lustus m. ’olust’; un-makts f. ’vanmakt’; *un-man (i
umnana-riggws) ’omänniska’ (möjl. ock som bahuvrihi); un-piuda f.
1 Att ordgruppen innehåller pref. ga- anser jag sannolikt (jfr efter Miklosicb,
Mourek Johansson PBB. XV, 228. Wadstein IF. V, 29. Pedersen ib. 68. Streitberg
ib. VI, 148. Brugmann Grdr. Ia, 925. Erdmann Ant. tidskr. f. Sverige XI, 4, 29 f.
Uhlenbeck EWGS. 62 o. a. Om grundordet fbg. umu. ’förstånd’= germ.
*autna-är af ett *auzma- (Pedersen a. st. Streitberg UG. 168. 319) lemnar jag derhän.
— Osannolikt Zupitza Gutt. 172 och Wood Publ. of the mod. lang. ass. of Am.
XIV, 326.
2 Hur mycket af det germanska materialet t. ex. hos Uhlenbeck EWGS. 57
bör föras hit, lemnar jag åsido, jfr Kluge KZ. XXVI, 70. Wadstein IF. V, 8.
v. Grienberger, 87. Boer Museum IV, 281. Hempl AJoPh. XXII, 428 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
