Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’väl berömd, bringande beröm’ (till grund för wailamerei och
waila-mbjan)\ *waja-mérs att förutsätta för wajamérei ’dåligt rykte’ och
wajamerjan ’lasta’. — Bland värkliga participier, som äro på väg
att utsöndra sig från verbalsystemet, kunna exempelvis nämnas
-us-laisips (i un-uslaisips ’olärd’), -us-spillöps (i un-usspillöps ’outtalad,
outsäglig’); gafulgins ’förborgad’ (: ga-filkan), jfr ana-fulkanö pp.
(n. best. form) ’rcapdooatg, uppsats’.
b) Syntheta.
Såsom sammansättningar pläga också s. k. syntheta uppfattas.
Syntheta äro i analogi med sammansättningar bildade afledningar
af satsens verb med dess adverbiala komplement, såsom objekt
adverbial, predikativ o. s. v. Gränsen mellan syntheta och vissa
klasser af sammansättningar är ofta flytande. Ju mera själfva
ver-balafledningen (nom. agentis och actionis) skiljer sig från
sammanhang med verbet och närmar sig till att beteckna konkreta
personer eller föremål, dess lättare äro syntheta att uppfatta som
direkta sammansättningar. Såsom slående exempel på huru
flytande gränsen är kan tjena å ena sida faihu-skula som är att betrakta
som ett synth. d. v. s. afledning ur den syntaktiska förbindelsen
faihuifsb).)-skiilan i förh. till dulgis-skula som, vare sig det är att
betrakta som komp. eller ej, i hvarje fall företer en objektiv genetiv.
a) Första ledet ett nomen (eller pronomen).
aa) Senare ledet nomen agentis (med inbegrepp af akt. part.).
I betraktande komma företrädesvis -n-st. (jfr Brugmann Grdr. II, 324 f.
Jacobi Comp. u. nebens. 12 f. Wilmanns II2, 196 f. 235 f.; blott
till ringa del ega Hirts påståenden IF. VII, 111 ff. giltighet).
Hit kunna föras aiza-smipa m. ’kopparsmed’ (kan också fattas som
sammans.); faihu-skula m. ’gäldenär’, dulgis-skula m. id. (jfr
Brugmann Grdr. II, 73); fulla-wita ni. ’fullkomligt vetande’; arbinumja
m. ’arftagare’ (Jfr Brugmann Grdr. II, 339); dulga-haitja m. ’kreditor’;
wein-drugkja m. ’vindrickare’; ev. hikarna-stapa m. ’ljusstake’ och
mana-maurprja (0111 till maurprjan\ se ofvan). Part. pres. i
all-waldands m. ’allsmäktig’; garda-waldands m. ’husherre’
*blöpa-rin-nands ’blodrinnande’ i blöparinnandei.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
