Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sitt komplement uppgå i synthetiska bildningar, som hafva en
mycket ålderdomlig pregel och tydligen genom sin förekomst i
ariska, italiska och germanska (sannolikt flera) språk äro af
indo-europeiskt datum. Denna omständighet har icke blifvit tillbörligen
uppmärksammad, hvarför jag här något mera ingående upptager
denna typ till diskussion. I sskr. finnas en del verbalabstrakta på
-j/a-, men som icke — på ett par undantag när — uppträda annat
än i komposition (Whitney § 1213c): brahma-jyéya-, vasu-déya-,
bhäga-dhéya–liksom det klassiska ordet för namn näma-dheya-
— purva-péya-, karma-krtya-, déva-huya-, glrsa-bhidya-,
brahma-cårya-, nr-sähya-, rtödya-; abhi-bh-uya-, saha-géyya-, sadhå-stutya.
Med dessa böra nu sammanställas de bekanta latinska bildningarna
på -io- såsom aqu-agium, galli-cinium, boui-ctdiim, stilli-cldium,
stiri-cidium, päni-ficium, lumbi-fragium, regi-fugium, spici-legium,
fiori-lcgium, cor-dolium, lecti-sternmm, mal-luuium, sti-pendium,
sol-stiihim, sol-sequium o. s. v., eller med prefixala element: al-luuium,
amb-axium, suf-fragium, com-pendium, col-loquium, com-pluuium,
im-pluuium, cö-nubmm, prö-pudium, re-pudium, prce-sidium m. fl.;
gruppen är tydligen starkt produktiv i fråga om verbala
’samman-bildningar’. Gotiska bildningar af denna typ äro and-wairfti n.
’närvaro, ansikte’, *bi-ari (i un-biari) eg. ’plöjning’, så ’dragdjur, tamt
djur’ (jfr v. Grienberger 225 f.), faura-gaggi n. ’föreståndarskap,
förvaltning’ (: faura-gaggan), ga-runi n. ’hemlig rådplägning’, ga-waurlci
n. ’sysselsättning’ (jfr fht. gi-misgi: gi-misgen, gi-midli: mullen,
ge-fluhte : flehtan o. s. v. Wilmanns II2, 244), ga-pagki n. ’betänklighet’,
ga-wairpi n. ’fred’; faura-tani n. ’tecken, under’ (: jfr g. tandjan,
tundnan, fht. zundén ’glöda’, mht. zinden ’brinna, glöda’, v.
Grienberger 65, jfr Wiedemann BB. XXVIII, 53 f.), kan förklaras som
en sekundärafledning. Samma är fallet med faura-mofili n.
’före-ståndarskap’ (jfr fanra-maplcis), ufar-meli n. ’öfverskrift’ (jfr mela
n. pl.), men säkert är att de snarast äro bildade i anslutning til!
verb som *faura-mapljan, ufar-méljan; — uf-kunjn n. ’kunskap’
bör snarast förbindas med uf-kunnan (jfr s. -ha-tya- i ahi-håtya-, 1.
sol-stitium o. a. på -tio-) än härledas ur ett *uf-JcunJ)s. Så ock ga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
