- Project Runeberg -  Nordiska studier tillegnade Adolf Noreen på hans 50-årsdag den 13 mars 1904 /
475

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

d. v. s. det hela hypostaserades som dcklinationsstammar, och så
till vida höra äfven sådana eventuelt förekommande bildningar under
C. — Helt annat är förhållandet med de flesta germ. komposita
med verbalt första led. De äro icke adjektiver utan substantiver,
och det första (verbala) ledet står tydligen i attributsförhållande
därtill: fall som tänd-sticka, tvätt-björn, t. giess-kanne, sing-vogel,
fht. brenn-isarn ’brenn-eisen’, wezzi-stein \vetz-stein’ o. s. v. Dessa
kompositas uppkomst har isht Osthoff Vb. in der nom.-komp.
bemödat sig att klargöra, jfr Wilmanns II2 541 ff. Bland gotiska
komp., som synas varit uppfattade såsom innehållande verbalt första
led af denna senare typ kunna nämnas: winjn-shaurö ’kastskofvel’
(: -ivinpjan), fjiujA-giss f. ’välsignelse* (Osthoff a. st. 12 f. Kremer
PBB. VIII, 418 och der cit. litt.); hit torde också kunna räknas
baira-bagms, sål. eg. ’bär-träd, träd som bär (frukt)’.

C. »Babuvrlhi» -komposita.

Under denna rubrik förtecknar jag alla de tvåledade
komposita, som såsom helhet äro adjektiv och enligt vanlig uppfattning
betraktas som muterade »karmadhäraya» och »tatpurusa».
Att denna kompositionstyp skulle uppstått genom enkel metaforisk
användning af de ursprungliga substantiv-komposita, såsom vanligen
antages (Osthoff Verb. i. d. nom.-komp. 128 ff. Brugmann II, 87 f.
o. a.), är i sig själf föga troligt och för stora grupper af ord en
ren omöjlighet, såsom redan Jacobi Comp. u. nebens. 83 ff.
upp-uppvisat och t. ex. äfven Wilmanns II2, 419 f. 516 ff. erkänt, jfr
Leumann IF, VIII, 297 f. Troligast hafva de indoeuropeiska
komposita — och för de sanskritiska hafva indiska grammatici i
känslan af detta ursprung gjort motsvarande analys — uppkommit ur
attributiva — mera parentetiskt ställda — relativsatser med
under-förstådt predikatsverb (vb. *esti) och egaren (den person eller sak
som omedelbart nämnts i satsen) likaledes (dbro -/.oivou) utelemnad.
I de egentliga bahuvrlhi äro således lederna predikativ 4- subjekt,
som i form af sammansättning ställde sig i kongruensförhållande
till det ord, hvartill det hela var en beskrifvande relativ-sats. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:11:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nordstudie/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free