Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan äfven uppfattas som eg. sammans, s. s. 463); jugga-laups
’ungdomlig; yngling’; *lapa-leiks (i lap>a-leikö ’gärna’), oin lajm- adj.
(om subst., till föreg. afdelning, jfr v. Grienberger 145 f.);
Hagga-möds (i laggamödei) ’långmodig’; lausa-waurds ’pladdrande’,
*laus-hands ’tomhändt’ (i laushandja), latis-qiprs ’nykter, fastande’;
liuba-leiks ’Ijuflig’; manag-falps ’mångfaldig’; mikil-puhts ’högttänkande’;
missa-leilcs ’olika’; *muhamöds ’saktmodig’ (i miilcamödei, s. Johansson
PBB. XV, 234 ff.); naudi-paurfts ’nödig’ kan vara bah. ’som innebär
nytta, behof för nöden’ (s. s. 463); sama-fraps resp. -jis ’endräktig’,
-huns ’af samma släkt’, -laups ’lika stor’, -leiks ’lika beskaffad’, -saiwals
’endräktig’; silba-siimeis ’vittne’, silba-iviljis ’frivillig’ (s. nedan);
silda-leiks ’underbar’ (hvaraf substantiveradt silda-leik n. ’förundran’,
silda-leikjan); siva-laups ’så stor’, swa-leiks ’så beskaffad’;
taihuntaihund-falps ’ioo-faldig’; tivalil-wintrus ’i2-årig’; twa-lif’ 12’ (s. ainlif);
tai-hun-téweis ’io-radig’ (så väl med rätt v. Grienberger 209: fimfhandam
taihuntäwjam); ubil-töjis ’illa handlande’, hvilket liksom fulla-töjis
o. a. af språkkänslan äfven kan uppfattas som syntheton till taujan
o. s. v. (jfr Wilmanns II2 424); ubil-ivaurds ’smädelysten’ (hvaraf
ubilwaurdjari). — Dunkelt är daupubleis ’morti destinatus’. Mäst
tolkas det som en afledning *äaupu-blio- (L. Meyer 69. 317. J.
Schmidt Krit. 135. Wilmanns II2 275. v. Grienberger 249), hvilket
torde vara det sannolikaste. En möjlighet är dock att deri se en
afledning lika med en bahuvrlhi-bildning *daiipu-ublo-: *-ublio- med
betydelse ’hvars onda är döden’ 1. dyl. (jfr s. 462).
y) Första ledet prefix (adv.) tänkt som urspr. predikativ
(motsv. B. 1. a. a. 58).
I fråga först om några sammans, med af- kan man tveka
om de äro att föra hit (eg. bah.) eller till c. Så kan *af-grund(u)s
’grundlös’ (i afgrundipa) antingen tolkas som ’(cujus) af (est)
grim-dus’, i hvilket fall egentligt bah. föreligger; eller som ’(qui est) af
grundau . Af samma art: af-gups ’gudlös’, af-haims 1. -eis
’hemlös’; *anda-neips, i sv. f. -neipa ’motståndare” eg. (cujus est) anda
neip’; *and-augeis ’öppen, frimodig’ (i andaugiba, andaugjö) bör
hällre fattas som ’som har sitt öga midt emot’; annars ’(som är)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
