- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
3

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

Helge var då tio vintrar gammal och Hroar tolf, men
Helge var det oaktadt både större och modigare än sin äldre
broder.

De kommo lyckligt fram till Sevar Jarls gård, men yppade
e] hvilka de voro, utan sade sig heta Hamur och Hrane och
togo plats bland husfolket. Efter en tid bådo de att bli
upptagna bland jarlens män. — Sevar svarade, att han visserligen
ej ansåg sig hafva stor nytta af dem, men mat ville han ej
vägra dem under någon tid.

I trenne år stannade de då hos jarlen, utan att denne
visste hvilka de voro. Då blef jarlen bjuden till kung Frode.

Både jarlen och hans husfru begåfvo sig dit med stort
följe. Bröderna voro ock med. Under vägen blefvo de
igenkända af sin syster Signe, hvilken tillförene ej lagt märke
till dem.

Hon yppade för jarlen att hennes bröder voro med, och
denne blef mycket rädd för deras lif. Såväl Signe som Sevar
bådo dem vända, men det oaktadt följde de med och vid
framkomsten till kungsgården gingo äfven de in i salen.

Frode begynte genast tala om att han misstänkte Sevar
Jarl för att hålla sina fränder dolda, men att han nog nu skulle
få veta hvarest de voro. Därpå lät han inkalla en spåkvinna
och bad henne säga hvar de funnos.

Sedan kungen först rikligen undfägnat henne och gifvit
henne dyrbara gåfvor, kvad hon:

»Två äro inne.

Jag tror ieke
dem som vid elden
ytterst sitta.»

Men då passade Signe på och gaf henne en guldring.
Glad åt gåfvan förklarade då spåkvinnan att hon ej kunde
säga något mera.

Då blef kungen vred och befallde henne genast säga hvad
hon visste, så vida hon ville behålla lifvet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:46:24 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/norhja/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free