- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
35

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

ständigt har kung Rolf nämnt mig främst bland sina kämpar,
och mycket har jag att tacka honom för: Först har han
gifvit mig sin dotter och sedan tolf gårdar och många
dyrbarheter. Utan räddhåga skall jag nu gå till striden; dock tror
jag, att vi här ha långt större vidunder att kämpa mot än
någonsin tillförene, och föga gagnar du kungen med hvad du
gjort, ty så stod striden nyss att ingen visste hvem segern
skalle tillkomma. Din välvilja mot kungen har denna gång
varit större än din klokhet, och ingen annan än du eller
kungen skulle ha kunnat förmå mig att gå ut härifrån, ty
hyarje annan skulle jag ha dräpt. Nu nalkas vi ödets beslut,
och det må du veta, Hjalte, att mindre kan jag hjälpa kungen
nu än medan jag satt kvar här inne.»

Därefter gingo de ut till stridsplatsen. Men nu försvann
björnen från Rolf Krakes här och kampen blef där hård. Så
länge björnen — som icke var någon annan än Bodvar Bjarkes
fvlgia — fanns, förmådde drottning Skuld med alla sina
trollkonster intet. Med ens blef nu allt förändradt. Ur Hjorvards
här sprang fram en förskräcklig galt, stor som en tre vintrar
gammal kviga och ulfgrå till färgen. Från hans borst flögo
pilar vida omkring och dräpte kung Rolfs män hopvis. Inga
vapen beto på odjuret.

Bodvar Bjarke intog en fast ställning och utdelade
väldiga hugg till höger och vänster. Hvarje hugg fällde sin man.
Men det var synbart att han icke kämpade för att segra,
endast för att fälla så många som möjligt af Hjorvards män.
Men huru många som än föllo för Bodvars och hans
stallbröders vapen, så blef Hjorvards här icke mindre.

Då sade Bodvar: »Dryg synes mig Skulds här och jag
misstänker att de fallne stå upp igen och kämpa på nytt.
Fåfängt är att strida mot gengångare, ty på dem biter intet
svärd. Men hvar är na den man, som kallade mig ut, ty jag
ser honom icke.»

»Här är jag», sade Hjalte, »och långt är det icke mellan
oss. Ännu har jag kraft att uträtta något, men mäktige mäns
bistånd har jag af nöden, ty sköldlös har jag blifvit under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:46:24 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/norhja/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free