- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
42

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

bröst. Slutligen tog man fram kung Vermunds egen präktiga
brynja, men äfven den gick itu. Då sade kungen att man
fick nita hop den och lämna den öppen i ena sidan. Uffe
kan ju hålla skölden för där, menade kungen. På samma
sätt gick det med svärden; så snart Uffe höjde dem till hugg
för att pröfva dem, brusto de. Vermund sade då att man
skulle uppsöka hans gamla svärd Skrep, som länge legat
nedgräfdt i jorden, emedan Vermund trodde sig ej mer hafva
bruk för det. Svärdet uppgrofs. Det såg skröpligt ut. Uffe
ville pröfva det, men kungen bad honom låta vara, »ty», sade
han, »brister detta, kan ej dess make erhållas».

På bestämd tid infunno sig kämparna på mötesplatsen,
en ö i Eiderströmmen.

På ömse sidor om floden stodo härarna, och Vermund
själf hade låtit bära sig ned till stranden för att finna döden
i vågorna, om Uffe föll i striden.

Striden begynte. Först afvärjde Uffe endast huggen för
att se hvem som vore den störste kämpen af de två
mot-ståndarne.

När Vermund hörde att Uffe endast afvärjde huggen,
flyttade han sig längre ned mot vattnet. Men Uffe narrade
först kämpen, sägande att denne ej finge skyla sig bakom sin
herres rygg, och när han lät locka sig iram, höjde Uffe Skrep
och fällde honom till marken.

När Vermund hörde klangen af sitt gamla kära svärd,
flyttade han sig högre upp på land och önskade åter att lefva.

Till den unge konungasonen sade Uffe: »Ej må du lämna
din följeslagares död ohämnad», och när de så drabbade
samman, höjdes Skrep för andra gången och fällde sin man.

Nu jublade danskarne öfver Uffes seger, och så blef
Saxland skattskyldigt under Danmark.

Kung Vermund satt sedan ännu länge ärad och aktad i
sitt rike. Han lämnade det i arf åt sin son, som erhöll
tillnamnet »den saktmodige» för sin mildhets skull.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:46:24 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/norhja/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free