- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
63

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

63

lägsen kung Sigmunds; men segern förblef dock länge oviss.
Redan höll öfvermakten på att vika för Sigmunds pröfvade
kämpar. Då syntes plötsligt i kung Lyngves här en väldig
gammal man i blåspräcklig kappa och bredskyggig hatt, med ett
spjut i handen. Han gick mot den rasande Sigmund, svängande
sitt spjut, och när Sigmund högg som skarpast, träffade hans
svärd det utsträckta spjutet och fastnade där. Spjutet höll, men
det af Odin skänkta svärdet sprang af. Nu var Sigmunds
framgång bruten, hans kraft förlamad af Odins makt. Själf vapenlös,
kunde han blott egga sina män till strid, men allt motstånd var
nu förgäfves, och kort efter föllo både Sigmund och Eilime.

Nu stod kung Lyngve som segrare, och nu ville han äfven
få alla segerns byten. Han skyndade till Sigmunds borg för att
finna den stolta Hjördis; nu skulle han tvinga henne att följa sig,
och dessutom skulle han finna allt kung Sigmunds guld. Men
han fann intet af hvad han sökte, hvarken Hjördis eller skatter.

Sedan delade han riket mellan de tappraste af sina män
och trodde nu att han för alltid skulle vara fri från
Völsunga-ätten, nu då den siste, mäktige ättlingen fallit.

Så snart Hjördis fick spörja stridens utgång, skyndade
hon om natten, följd blott af en tärna, till valplatsen för att
finna sin make. Hon fann honom ännu vid lif och sporde, om
han kunde läkas genom hennes ömma omsorger.

»Många kunna lefva upp, fast hoppet är svagt; med mig
är det dock ute. Ej vill Odin att jag i flere strider skall
svänga mitt svärd, sedan detta sprungit i stycken mot hans
dvärga-smidda spjut. Länge nog har jag kämpat, mig lyster
nu hvila i Valfaders salar.»

»Intet skall synas mig tungt, om blott du kommer åter till
mig och hämnas min tappre faders död», sade Hjördis klagande.

Sigmund svarade: »Detta skall en annan gpra. Den son
du bär i ditt sköte skall växa upp till den mest frejdade
hjälten i vår ätt. Fostra honom väl och förvara styckena af mitt
brustna svärd. Af dem skall smidas ett härligt vapen, som
skall kallas ’Gram’, det skall vår son bära. Med detta skall
han utföra många kämpadater, hvilkas rykte man skall minnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:46:24 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/norhja/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free