- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
87

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

sätt gick det den andra gången, men när Guttorm kom för
tredje gången, hade Sigurd somnat. Då rände Guttorm svärdet
ända till fästet i Sigurds bröst, så att det fastnade i
sängdynan. I det samma vaknade Sigurd, grep sitt svärd och
slungade det med sådan kraft efter den flyende Guttorm att
denne fick sin bane, ty han klöfs midt itu af det skarpa Gram.

Gudrun, som somnat i Sigurds famn, vaknade, badande
i sin makes blod. Hon blef utom sig och klagade högt af
smärta. Då sade den döende Sigurd: »Klaga ej. Dina
bröder lefva, dig till fröjd. För vår unge son fruktar jag dock.
Ringa hafva dina bröder vetat skatta mitt mod och illa hafva
de lönat mig. ödet har nu gått i fullbordan. Redan länge
har jag vetat nornornas dom, ehuru jag för ingen yppat den.
Detta är Brynhilds hämnd. Dock älskar hon mig högre än
allt i världen. De eder jag svurit dina bröder har jag hållit,
men förmådde jag nu föra mitt goda Gram, för visso skulle
många mista lifvet, som jag förr skonat, och alla dina bröder
skulle falla för min hand».

Därpå dog Sigurd. Gudrun klagade högt af sorg, och
när Brynhild hörde hennes verop, log hon, fast hennes kind
var blek af smärta.

Då utbrast Gunnar: »Ej ler du därför att ditt hjärta är
fylldt af fröjd, du falska kvinna. Du förtjänade att nu sitta
sörjande öfver din broders, kung Atles död, liksom vi nu få
sörja öfver vår broder Guttorm och Sigurd, den ädle hjälten».

Brynhild genmälde: »Jag har nu fått hämnd. En dröm
skall jag säga dig, Gunnar. Jag tyckte mig ligga i en kall säng.
Du red ifrån mig rätt in bland dina fiender. Hela din ätt och
du själf föll till straff för det du brutit de eder du som
fosterbroder svurit Sigurd, den hugstore, som städse höll sina löften.
Du och din moder öfvade grymt svek mot oss, när du lät Sigurd
i din gestalt rida till min borg och hämta mig. Ingen utom
Sigurd har jag älskat i lifvet; honom vill jag följa i döden.»

Gunnar slog armarna om hennes hals och bjöd henne
skatter och guld, blott hon ville lefva, men hennes beslut
stod fast.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:46:24 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/norhja/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free