- Project Runeberg -  Nordiska Hjältesagor /
94

(1905) [MARC] Author: Kata Dalström - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

94

Då gick Atle till Gunnar och uppfordrade honom ännu
en gång att utlämna skatten, men Gunnar svarade, att han
svurit att icke till någon gifva Fafners guld, så länge hans
broder Högne lefde.

Atle befallde då, att man skulle skära hjärtat ur bröstet
på Högne och visa det för Gunnar, men en af Atles män
rådde att i stället taga trälen Hjalles hjärta. Så skedde ock,
men när man visade detta för Gunnar, sade han: »Detta är
ej Högnes, den tappres hjärta, det är trälens. Mycket skälfver
det än, där det ligger, vida mera skalf det dock, medan det
låg i den feges bröst».

De togo då Högnes hjärta och buro det fram för Gunnar,
som sade: »Detta är Högnes, den hugfulle hjältens hjärta;
föga skälfver det nu där det ligger, vida mindre skalf det
dock, då det satt i den ädles bröst».

Då sade Atle: »Fallen är Högne, Gunnar, gif mig nu
skatten!»

Gunnar svarade: »Nu råder jag ensam för Niflungarnes

skatt. På flodens botten ligger den sänkt, men ingen utom
jag vet hvar. Ej skall du äga den skatten: floden må behålla
sitt byte».

Vredgad befallde då Atle att man skalle binda Gunnars
händer och kasta honom i ormgropen.

Men Gudrun sände honom en harpa och på den spelade
Gunnar med tårna så vackert att alla ormar lyssnade och ej
rörde honom, utom en stor huggorm, som stack honom rätt
i ’ hjärtat, så att han dog.

Gudrun hämnades sedan grymt på Atle, och Gjukungarne
gingo ej ensamma till de dödas boningar.

Fafners glänsande guld hade sålunda åt alla som ägt det
bragt olycka och död.

Niflungaskatten hvilar nu trygg i den djupa floden, ingen
vet hvarest, oeh ej mer eggar den vinningslystna furstar till
strid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 20:53:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norhja/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free